Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Ivar Öhman: Från skarpskyttelägret till Ladugårdslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Skarpskyttelägret till Ladugårdslandet
men då hade oron redan spritt sig. Arbetarna vid Kubikenborg
lämnade brädgård och såghus, tågade till Mon, fick kamraterna
där med sig och fortsatte runt Sundsvallsfjärden till Heffners och
Ortviken. Härifrån tågade en kolonn norrut, en annan söderut.
Som en vårlig löpeld spred sig strejkrörelsen längs kusten. På ett
par undantag när tvingades sågverken i hela distriktet att slå
igen. Alla arbetare vågade dock inte gå med i strejken; det fanns de
som gömde sig i vedbodar och svinstior eller sprang till skogs. Hela
dagen och natten pågick arbetarnas uppmarsch. Tunadals
arbetare stegade in till handelsman, köpte en bit linne och textade
därpå T.A.B. (Tunadals arbetare); andra målade arbetsplatsens
namn på ett gammalt lakan och några grupper lånade svenska
fanor. Arbetare på Alnön inskeppade sig i pråmar och rodde över
till fastlandet med plankstumpar. Vid Nyhamn lade de strejkande
embargo på en gammal hjulbåt, satte kaptenen i land och lotsade
sig själva in till staden. Så samlades detta majdygn 3 till 4 tusen av
sågverkens folk och marscherade mot Sundsvall. Den 28 maj hade
de samlats på Skarpskyttelägret, några kilometer söder om staden
och inte långt från den mäktige trävarukungen Enhörnings boning.
De telegram, som under stridens gång dag för dag publicerades i
Post och Inrikes Tidningar, ger naturligtvis bara besked om de
officiella synpunkterna på konflikten — f. ö. mest drastiskt
formulerade i gamle kung Oscars telegram till landshövdingen: »Lugna
alla välsinnade och varna alla orosstiftare, ty tålmodigheten måste
hafva en grens, kanonbåtar och militär kommer.»
Så mycket framgår dock även av denna enkelriktade
nyhetstjänst att arbetarna hela tiden uppträdde mycket lugnt och sansat,
trots den provokation som låg i att införskriva kanonbåtar och ett
militäruppbåd på inemot 1 000 man. Typiskt är att en av
arbetarnas första åtgärder var att begära krogarnas stängning. De lyssnade
också villigt till vad överheten i landshövding Curry Treffenbergs
person hade att förtälja. Denne mottog en deputation från de
strejkande, som framförde krav på att återfå de löner som utgått
föregående år. Landshövdingen erkände att dagspenningen (från
2:50 till 90 öre) var låg, men talade också om »arbetsgifvarnes
tryckta ställning» och fordrade återgång till arbetet innan han
framförde arbetarnas önskningar till sågverksägarna. Ombuden
lovade meddela sina kamrater detta besked, men stämningen var
enhälligt för fortsatt strid. Landshövdingen förbjöd nu
sågverksägarna — av vilka en del var villiga till uppgörelse på arbetarnas
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
