Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Ivar Öhman: Från skarpskyttelägret till Ladugårdslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Skarpskyttelägret till Ladugårdslandet
ett första allvarligt grundskott. Man började förstå att det fanns
stora och oundvikliga intressemotsättningar mellan kapital och
arbete. Vördnaden för husbonden och patronen, som alltid sagt sig
vilja vara som en far för sina underlydande, började vika för
misstro och bitterhet. Redan vid det svenska arbetarmöte, som några
veckor efter stridens slut hölls i Stockholm, var strejken i
Sundsvall den jämte rösträttsfrågan mest debatterade punkten på
dagordningen. Den moderata riktningen inom den tidens
»arbetarföreningar» motsatte sig visserligen användandet av strejkvapnet,
men tvivlets frö var sått. Motsättningarna mellan den uppväxande
industrin och den numerärt allt större arbetstagande klassen
tornade alltmer upp sig.
Två år efter Sundsvallsstrejken landsteg en skräddare med
socialismens budskap i Sverige.
En dag i början av november 1881 innehöll en tidning i Malmö
följande annons: »Föredrag över Vad vilja socialisterna? hålles å
Hotel Stockholms stora sal söndagen den 6 nov. kl. 7 em. Inträde
20 öre.»
I samma nummer fanns en notis, där föredragshållaren
presenterades som en skräddare vid namn August Palm, vilken blivit
utvisad från Tyskland som »folkuppviglare». Palm, som samma
höst anlänt till den skånska huvudstaden, hade under sina år i
Tyskland och Danmark kommit i kontakt med socialismens läror
och 1871 blivit medlem av den lasalleanska Allgemeiner Deutscher
Arbeiterverein.
När Palm kvällen den 6 november för första gången besteg en
svensk talarstol hade cirka 130 personer infunnit sig. Publiken var,
som Palm själv skriver i sina minnen, »öfvervägande ur
borgarklassen, såsom handtverksmästare, fabrikörer, lärare och
tidningsmän. Endast ett fåtal voro yrkesarbetare.» I sitt manuskript,
skrivet på den säregna svensk-danska som han aldrig kom ifrån, hade
Palm rubricerat föredraget »Hvad vil sosial-demokraterna?» och
han vände sig främst mot dem, som vantolkat innebörden i
socialismen:
»Sosial Demokratiets motståndare de säger så mycket om oss, men om
det som de säger om os er der flera Punkter som jeg nu särskild vil beröra.
Hvad säger då motståndarna om oss, jo de säger blant annat at vi vil
dela, at vi icke vil respektera egendomsrätten, at vi vil uphäva
äkten-skappet och införa den fria kärlek, at vi förnekar Fäderneslandskärleken,
at vi vil hava al Relion bort osv.»
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
