Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curt Weibull: Sverige på tiohundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Curt Weibull
ning om en gränsläggning mellan Sverige och Danmark vid mitten
av århundradet, är bevarad i sena och bristfälliga avskrifter.
Utöver denna finnas inskrifter på runstenar. Dessa kunna dock
endast dateras ungefärligt. Härtill komma ortnamn och mynt, samt
ett rent arkeologiskt källmaterial, som funnits och framgrävts i
svensk jord.
Något större är det samtida litterära källmaterial, som vid sidan
av Adam av Bremen föreligger från utlandet. Från Rom härrör
bland annat två brev utfärdade av den frejdade påven Gregorius
VII, och på Island har bevarats en rad dikter från tiohundratalet
med uppgifter om Sverige. Isländska skalder funno under denna
tid sin utkomst i de nordiska konungarnas gårdar. En av dessa
skalder, Ottar svarte, har skrivit ett delvis bevarat lovkväde till
den svenske Olov Skötkonung. Märkligast är en dikt av den store
isländske skalden Sigvat Thordarsson. På uppdrag av den norske
konungen Olav den helige företog Sigvat en resa till »Svithjod»,
de svenska Mälarlandskapen, för att besöka en hövding, fursten
Ragnvald. I en dikt, »Österfararvisor», avsedd att föredragas i
kungsgården för Olav den helige, har han skildrat denna resa.
I senare svensk tradition är tiohundratalet en så gott som
bortglömd tid. Svenska uppteckningar från de närmast följande
århundradena meddela endast några, delvis oriktiga, namnräckor på
konungar, biskopar och lagmän och ett fåtal, till sitt värde
obestämbara och oftast skäligen intetsägande omdömen och uppgifter
om dessa. Vissa underrättelser till århundradets historia finnas
därjämte i de äldsta svenska helgonlegenderna. Tillkomna i sen tid
och i rent religiöst syfte ge dessa uppbyggelseskrifter emellertid
icke mycken kunskap av värde om händelser och förhållanden.
Om Sveriges konungar och historia före omkring år 1000 synes
överhuvud all kunskap ha saknats i Sverige.
Väsentligt mera om Sverige på tiohundratalet har egendomligt
nog bevarats i isländska sagor. Framför allt innehåller Snorre
Sturlasons Heimskringla utförliga uppgifter. Men dessa isländska
berättelser ha nedskrivits inemot två århundraden eller mera efter
de händelser och personer, som de skildra, och ha under den
långa tid de bevarats i muntlig tradition och ständigt återberättats
undergått en genomgripande omdaning och förvanskning. När
de slutligen nedskrivits, ha sagaskrivarnas konstnärliga, politiska
och nationella ambitioner och tendenser tryckt sin prägel på dem.
Liksom inom all äldre historieskrivning har därjämte i hög grad
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
