Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Här var skeppsväg...» Strövtåg i tiohundratalets Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Under tiohundratalet kämpade hedendom och
kristendom om människornas själar i Uppland,
där asatron hade sitt starkaste fäste. Samtidigt
växte Sigtuna fram som ett betydelsefullt kristet
och kommersiellt centram. Birka hade gått
under som stad, men en ny handelsplats började
växa fram vid Östra Aros.
Landhöjningen hade ej fortskridit längre än alt
stora områden, som nu är fast mark, då
utgjordes av havsvikar, grunda insjöar och sidlänta
ängar, som gav riklig höskörd och saftigt bete.
Bönderna drev alltjämt handel med Orienten och
Västeuropa, vilken underlättades av de många
segellederna, som genomkorsade landskapet; de
viktigaste är angivna på kartan. De hade sin
givna betydelse, när ledungsskeppen skulle löpa till
havs på konungens befallning, men var även
viktiga vintervägar. Betydelse för samfärdseln
hade även rullstensåsarna.
Framställningen av bygdens utbredning
grundar sig på förekomsten av runstenar, gravfält,
fornborgar och ortnamn. De områden, som
markerats med rasterton på kartan, omfattar
sålunda de delar av landskapet som mera
påtagligt präglats av mänsklig kultur.
Svearikets organisation var uppbyggd med tanke
på rättsväsendet och krigstjänsten (ledungen).
Uppland bestod av tre folkland: Tiundaland,
Attundaland och Fjädrundaland, indelade i
hundaren, samt i öster de båda förstnämndas
Rod, indelade i skeppslag. Hundaret skulle i
Uppland utrusta fyra ledungsskepp,
skeppslaget ett. I varje hundare fanns minst en
kungsgård, i allmänhet kallad Husaby. Med
Husa-by-orterna visar Tuna-orterna ett tydligt
samband, även de hade en social rangställning.
Tingsplatserna sammanfaller delvis med dessa
orter.
De orter, som namngivits på kartan, är endast
ett urval av de viktigaste, som fanns redan på
tiohundratalet. Till grund för stavningen av
namnen ligger de äldsta kända
medeltidsformerna, dock normaliserade så att de bättre
överensstämmer med våra dagars språkbruk. Endast
i få fall känner man namnformerna från
tio-hundratalet.
Kartan är utarbetad av Riksantikvarieämbetet,
ortnamnen utvalda och granskade av docenten
C. I. Ståhle.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
