Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven B. F. Jansson: De foro dristigt... Runstenarna berättar om vikingarnas färder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven B. F. Jansson
kungen Knut den store, Sven Tjugaskäggs son. Men vem var Toste,
den som nämndes först?
Möjligen möter vi här den svenske vikingahövding om vilken
Snorre Sturlason skriver i Heimskringla: »Toste hette en man i
Svitjod, som var den mäktigaste och mest ansedde i detta land av
dem som icke buro furstenamn. Han var en mycket stor krigare
och låg långa tider ute i härnad. Han kallades Skoglar-Toste.»
Enligt Snorre var han Sigrid Storrådas fader, således svärfar till
Erik Segersäll och Sven Tjugaskägg.
Stenen efter Ulv, en uppländsk storbonde, vars mäktiga släkt vi
känner till från flera runstenar, öppnar sålunda trots sin knappa
formulering vida perspektiv, och de uppräknade namnen skänker
glans åt den släkt, som lät rista den: »Ulv har i England tagit tre
gäl-der. Den var den första som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel.
Sedan gäldade Knut.» Mera lakoniskt kan ett äventyrsfyllt
levnadslopp ej tecknas. Man kan tycka sig höra rasslet av gott engelskt
silver blanda sig med bruset av Nordsjöns tunga sjöar och
olyckliga människors kvidan.
Danagäld omtalas på ytterligare några uppländska runstenar,
som vi nu kan förstå utan omständlig kommentar. Väsbystenen
(sidan 93) i Össeby-Garns socken har följande inskrift: Alle lät resa
denna sten efter sig själv. Han uppbar Knuts gäld i England. Gud
hjälpe hans ande! Och på Lingsbergsstenarna i Vallentuna socken
(sidan 97) läser vi: Dan och Huskarl och Sven och Holmfrid,
moder och söner, läto resa denna sten till minne av Halvdan, fader
till Dan och hans bröder, och Holmfrid efter sin make. Och Dan
och Huskarl och Sven läto resa stenen efter Ulvrik, sin farfar. Han
hade i England uppburit två gälder. Gud och Guds moder hjälpe
faderns och sonens själar.
Knuts tåg till England utgick från Limfjorden på Jylland, dit
skepp från hela Skandinavien hade samlats till den väldiga
invasionsflottan. När man därför på en runsten av tidig
tiohundratals-typ — den står nu vid Husby-Lyhundra kyrka i Uppland —
läser om en man, som blev död j)å Jylland, när han skulle fara till
England, är det sannolikt, att denne seglat ut för att ansluta sig till
kung Knuts flotta och delta i det härnadståg, som resulterade i
erövringen av England år 1016. Av Knut den stores berömda
»tingalid» har Gere enligt en sten i Ivålsta i Håtuna, Uppland, av allt att
döma varit medlem: Han »västerut satt i tingalidet».
Två nordiska, runristade stenar från tiohundratalets förra del
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
