Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Schück: 1600-talskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Schück
1638 anländer skeppen »Kalmar Nyckel» och »Gripen» till
Dela-ware-floden i Nordamerika, där en svensk koloni anlägges, vilken
dock år 1655 erövras av holländarna.
1639 öppnas trafiken på en nyanlagd kanal mellan Hjälmaren
och Mälaren.
1640 upprättar generalguvernören Per Brahe Åbo Akademi, från
vilken nuvarande Helsingfors universitet leder sitt ursprung.
1641 börjar »ridderskapet och adeln» uppföra Riddarhuset i
Stockholm. Det snabbt framväxande samhället vid Falu koppargruva
får stadsrättigheter.
1642 lyckas Banérs efterträdare Lennart Torstensson vinna en ny
seger vid Breitenfeld. Kriget når nu kejsarens egna arvländer.
1643 igångsätter förmyndarregeringen plötsligt ett anfall mot
Danmark. Torstensson erövrar Jylland och Gustav Horn Skåne.
Men »blixtkriget» drar ut på tiden. En allmän fredskongress
samlas i de westfaliska städerna Osnabrück och Münster för att
avveckla det krig, som sedan 25 år rasat i Tyskland.
1644 tillkämpar sig svenska flottan genom segern vid Femern
herraväldet till sjöss. Kristina uppnår myndighetsåldern och hyllas
som regerande drottning av riksdagen.
1645 avträder Danmark i Brömsebrofreden Gotland, Jämtland,
Härjedalen, Särna i Dalarna, Ösel samt dessutom Halland på
30 år. Torstensson hemför en ny seger i Böhmen och hotar
kejsarstaden Wien. — Sveriges första tidning »Ordinari Post
Tijdender» börjar utges.
1648 stormar en svensk här Prag och hemför ett väldigt krigsbyte.
Kort därpå undertecknas den westfaliska freden, som gör slut
på det »trettioåriga krigets» fasor. Sverige tillerkännes
besittningar i Nordtyskland (större delen av Pommern, staden
Wismar samt biskopsstiften Bremen och Verden väster om Elbe)
och ett stort krigsskadestånd.
1649 erkännes enligt drottningens önskan Gustav II Adolfs
systerson, pfalzgreven Karl Gustav, som Sveriges arvfurste. — En
utfärdad skolordning inrättar vid stadsskolorna en särskild
skrivarklass för att tillgodose den praktiska utbildningens krav.
1650 samlas en kröningsriksdag i Stockholm, där det sociala
missnöjet, frammanat av missväxtår, ökade skatter och dyrtid, kom-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
