Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: Stormaktens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormaktens huvudstad
talet vistats i Stockholm, berättar, att husen är mest »av sten och
betäckta med jord». Även han talar om stadens utmärkta läge och
den goda hamnen, där »skeppen kunna löpa fram till bryggorna
vid ringmuren och lasta av».
Visserligen hade Stockholms befästningar inte nu längre samma
livsviktiga funktion som under unionsstriderna. Försvaret hade
flyttats längre ut, och 1612 hade Vaxholms fästning kunnat avvisa
den danska flottans anfall. Redan i slutet av 1500-talet hade en tysk
resande nämnt, att staden ej var befäst, »har inga vallar utan
endast dåliga murar runtomkring». Det är symboliskt, att Gustav II
Adolf 1614 fann det likgiltigt om han eller stadens borgerskap
innehade nycklarna till stadens portar.
En våldsam brand, som hösten 1625 häxjade de trånga västra
kvarteren i Staden mellan broarna, blev utgångspunkten för en
nydaning, som till stor del förintade de gamla befästningsmurarna.
På konungens eget initiativ fick det härjade området nu en
regelbunden indelning med de raka gator, som alltjämt kontrasterar
mot de medeltida kvarterens osymmetriska former. Men samtidigt
befallde konungen, att bebyggelsen vid hamnen östantill skulle
regleras. Här skulle i stället för murar och torn, bryggor och bodar
byggas »stora och sköna hus» till stadens »ära och nytta».
Så fick Stockholm genom kungligt maktbud två nya
paradgator, Skeppsbron och Stora Konungsgatan, som senare omdöptes
till Stora Nygatan. Den blev efter den tidens mått en bred och
ståtlig genomfartsled. Och i utbyggt skick skulle inte minst
Skeppsbroradens många magnifika handelshus med fartygens tackel och tåg
som dekorativt staffage ge en helt ny, festlig och självmedveten
prägel åt Stockholms stadsbild.
Enligt ett vittnesbörd från 1640-talet skulle Gustav Adolf efter
branden 1625 ha fattat »tanken om reguljära gator» inte endast i
staden utan också på malmarna. Den planen fick han aldrig
tillfälle att genomföra. Men konungens organisatoriska insatser kom
att lägga grunden för den kommande utvecklingen av rikets
huvudstad. Riksstyrelsen centraliserades till Stockholm genom en
fastråds-institution samt kollegier och ämbetsverk. Upprättandet av
Riddarhuset bidrog till att göra huvudstaden till det första riksståndets
naturliga samlingspunkt. Hit förlades riksdagar och möten alltmera
regelbundet. Adel och ämbetsmän flyttade in för att vara i hovets
och regeringens närhet. Utländska företagare, handelsmän,
konstnärer och hantverkare sökte sin lycka i den förut okända staden.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
