Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åke Setterwall: Herresätenas århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke S etterwall:
HERRESÄTENAS ÅRHUNDRADE
Sekelskiftena har fått en makt över våra sinnen, som har föga
med verkligheten att skaffa. Dessa ur historiens synvinkel
godtyckliga tvärsnitt i utvecklingen låter vi gärna inrama skeenden, som
inte med så enkla medel kan begränsas i tiden. Där de som
upplevde sådana märkesår i bästa fall erfor en aning och en längtan,
tror vi oss finna en början och ett slut — och en ny början.
Men om denna vilja till förenkling saknar grund, måste
samtidigt medges att 1600-talets gränsmärken i vårt lands historia står
tecknade med osedvanlig skärpa. Mellan den blodiga
dagbräckningen i Linköping den 20 mars 1600, då fyra av rikets mäktigaste
stormän offrades som en symbol för Karl IX:s maktkamp och
nationella enhetstanke, till de vårdagar 1700, då Karl XII ställde
faderns indelta armé på fältfot, ligger ett århundrade som ur många
synpunkter kan betraktas som en avgränsad epok. Dess ingång
betecknar slutet på Vasaättens inbördes fejder. Dess utveckling
rymmer en allt starkare konsolidering av kungamakten, en omvälvning
på statshushållningens områden och en våldsam politisk
expansion. Dess utgång sammanfaller med den strategiska spelöppning,
som skulle utmynna i den svenska stormaktens väldigaste
kraftprov och slutgiltiga undergång. Det faller sig ganska naturligt att
ett sådant århundrade skulle sätta sin särskilda prägel på
stormännens byggnadsskick och bostadsvanor.
Givet är å andra sidan att arkitekturen under de första
decennierna bevarade många drag från det föregående seklets byggen.
Karl IX:s politiska situation var ingalunda trygg. Hans äventyrliga
och föga framgångsrika operationer i Livland skapade
olustkänslor, det hotande kriget med Danmark likaså. Fortifikatoriska
synpunkter kom därför ännu, liksom under 1500-talet, att öva starkt
inflytande på byggnadskonsten. På Stockholms slott koncentrerades
arbetet till befästningsgördeln, som moderniserades och sattes i
skick. Och när hertig Johan av Östergötland, Johan III :s och
Gunilla Bielkes son, 1613 lade grunden till sitt residens Johannisberg
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
