Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åke Setterwall: Herresätenas århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Setterwall
en ledande ställning vid huset Oraniens stora slottsbyggen.
Därmed knöt Sverige åter, för första gången sedan medeltiden, direkt
kontakt med fransk kulturtradition och stilvilja. Resultaten skulle
inte länge låta vänta på sig. De kom att bli av lika avgörande
betydelse som en gång den gotiska arkitekturens segertåg.
Vad Simon De la Vallée hann med att uträtta vid Tidö är inte
fullt utrett. På stilistiska grunder har dock de tre flyglarna kring
borggården tillskrivits honom, och det är först med dem som Tidö
konstnärligt höjer sig över den gängse typen av svenska herresäten
från seklets förra hälft. Ty här finns ett spänningsmoment och en
balans mellan huvudbyggnad och flyglar, som visar fram mot den
kommande epokens arkitektur. Än tydligare märks det stora
sammanhållande greppet i de ritningar för Oxenstierna, där De la
Vallée kunde följa moderna kompositionsprinciper obunden av
tidigare bebyggelse. Hans två förslag till riddarhus i Stockholm
var en direkt utbyggnad av dessa projekt: franskklassiska palats
med en rytm i planlösning och fasadschema av ny och
normgivande art för vårt land. Samma år 1642 föll Simon De la Vallée
offer för ett våldsamt uppträde på Stortorget. Sonen Jean var då
tjugotvå år gammal, och Nikodemus Tessin d. ä., som under De la
Vallée fungerat som byggnadsledare vid de oxenstiernska godsen,
var tjugosju. I deras händer låg nu den svenska arkitekturens
framtid. Den kunde inte ha legat i bättre.
Men det gamla bandet mellan Sverige och Nederländerna brast
inte därför. Snarare knöts det ännu fastare när holländaren
Ving-boons gav form åt det nya Riddarhusets fasader. De ljusa
pilastrarna, som sträcker sig från sockel till taklist över den röda
murytan och som speglar sig i Riddarholmskanalens vatten, det är
Amsterdam och Haag förflyttat till Stockholm. Men det är också
något annat och mera, en nordisk utpost från den store Palladios
Italien. När samtidigt Tessin och De la Vallée kom hem från sina
studieresor fullärda i fransk och romersk klassicism, slogs
portarna upp för en ny aera. Frankrike, Holland och Italien stod
fadder åt den svenska stormaktsarkitekturen. Och Hedvig Eleonora
var den första som tog den i sitt hägn.
För att rätt förstå hur den unga riksänkedrottningen såg på sig
själv och sin uppgift bör man betrakta den stora sviten av
målningar i Ehrenstrahlska salongen på Drottningholm. Insvept i
hermelinsmanteln sitter drottningen på sin tron med den femårige
Karl XI :s porträtt vid sin sida och handen på statsskeppets roder —
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
