Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Steckzén: Med svärdet och plogen. 1600-talets militära Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birger Steckzén
affärsföretagare såsom Louis De Geer och Willem Momma, vilka
nedlade stora förtjänster om det svenska näringslivet och
småningom blev bofasta och naturaliserade i Sverige.
Reformarbetet inom krigsmakten var i stort sett avslutat, när
de stora utrikespolitiska förvecklingarna i Tyskland år 1630 sög in
Sverige mot den kontinentala politikens centrum. Politik och
religion var vid denna tid oupplösligt förenade och icke blott
nationerna utan även individerna fick känning därav. Den på offensiven
stadda tyska kejsarmakten fick stöd av den ideologiskt lika
stridbara katolicismen och med förenade krafter sökte de skaffa sig
hegemoni i Europa. Framgångarna var stora och trycket mot de
nordiska länderna tilltog. För att stärka Sveriges ställning vid
Östersjön och bidraga till en lösning av det europeiska jämviktssystemet
och för att samtidigt hävda den andliga friheten kastade Gustav II
Adolf in den svenska krigsmakten till motstöt. Sverige spelade år
1630 ungefär samma roll som England 1939—1940. Den svenska
aktionen var ett utomordentligt vågsamt företag, av många
europeiska bedömare betecknat såsom dödsdömt. Men den svenska
invasionen lyckades och vid Breitenfeld krossades de habsburgska
drömmarna. Det svenska ingripandet fick därför en världshistorisk
betydelse och var i själva verket 1600-talets stora händelse.
Det är nödvändigt att draga sig dessa fakta till minnes, därför att
de stora segrarna under Gustav Adolfs tyska fälttåg sopade bort
svenskarnas mindervärdeskomplex och gav utlopp för den
sinnesstämning, som benämnts stormaktsandan och som i Olof Budbecks
Atlantica fått sin mest monumentala uttolkning. Sverige var ej längre
ett litet obetydligt land i norden utan det tog plats vid stormakternas
bord och beredde sig att med frisk aptit hugga för sig med segrarens
rätt. Tilltron till den egna kraften svallade upp, ett offensivt
uppträdande på slagfält och vid konferensbord blev den nya
melodin. Den storsvenska drömmen om en stark maktställning i östra
och södra Östersjön förvandlades till något gripbart och
näraliggande. Så snabbt och explosivt växte denna stormaktsanda fram, att
den överlevde de stora motgångar — till exempel det svåra
nederlaget vid Nördlingen — som då och då drabbade de svenska
vapnen. Med sin blandning av romantik och realism visade sig
stormaktsandan utlösa nationell hänförelse bland 1600-talets svenskar
men också uppamma makt- och kolonihunger, som hos individen
icke sällan tog sig uttryck i hänsynslöshet och uppkomlingsmaner.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
