Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: Från Kavaljeren till Högvakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Kavaljeren till Högvakten
Det nya Kalmar enligt Johan Wärnschölds stadsplan, godkänd 1651 av
drottning Kristina. Kvarnholmens konturer är inlagda. Krigsarkivet.
Kvarnholmens sedermera av Erik Dahlberg kompletterade stad
såg ut på följande sätt: starka fästningsvallar av småländsk gråsten
och öländsk kalksten bildade i plan en symmetrisk polygon med
spetsiga bastioner i linjernas alla brytningspunkter; därinnanför låg
en strängt symmetrisk stadsplan, där Stora gatan bildade en
längdaxel, som på två ställen vidgade sig till rymliga, kvadratiska torg. I
allt väsentligt finnes denna stadsplan kvar och de bevarade
resterna av fästningsverken förmår än i dag ge Kalmar dess speciella
karaktär av 1600-tal.
Samverkan mellan grå murar, vatten och grönska är
huvudinslaget i Kvarnholmens äldre stadsbild. Sedan fästningsportarna
definitivt avlyftades i början av förra seklet har vallarna planterats
och format sig till vackert gräsklädda, lummiga idyller, där man
promenerar innanför de forna kanonernas bröstvärn. Stadsporten
»Högvakten» ligger tyst och livlös sedan dess förutsättning,
vindbryggan, borttogs under 1800-talet, men den eleganta porten
»Kavaljeren» vänder ännu sin ståtliga skådesida mot hamnens liv och
dagens trafik drar igenom dess valv.
Överallt bland gator och hus på Kvarnholmen röjer sig också
1600-talet. Det karolinska kungamonogrammet pryder Nikodemus
Tessins 1660—82 byggda väldiga domkyrka, rådhuset,
landshövdingens residens och stadsporten Kavaljeren. Detta monogram ger
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
