Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Wallin: Urgammalt och högmodernt i Erik Dahlbergs Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steninge slotts sjö fasad
enligt en förstudie till gravyren
i Svecia.
Rosersberg är ett andra Oxenstiernagods och en tredje
Mälar-gård, som i detta sammanhang har intresse. Det hann uppleva två
så skilda byggnadsstadier under Sveciaverkets tillblivelseperiod att
detta verk kom att innehålla två särskilda serier av
Rosersbergs-bilder. Den förra visar en anläggning av Tidös typ och karaktär,
byggd på 1630-talet av riksskattmästaren Gabriel Bengtsson
Oxenstierna, en av drottning Kristinas förmyndare. Ornerade portaler
och gavlar, tornspiror, flöjlar och en skog av skorstenar i
yttermu-rarna, stigande i höjd med taknocken, ger denna slutna borg dess
karaktär av yngre Vasatid.
Byggherrens son, Karl XI :s kanslipresident Bengt Gabrielsson
Oxenstierna, fann slottet moget för en modernisering, som gav
samma byggnader den pilasterarkitektur med lägre tak och
tessinska paviljonger, som passade 1680-talets nya smak. På en av
teckningarna till detta nva Rosersberg har den gamla beteckningen
»arx», borg, satts in i rubriken, alldeles som på den gamla
planschserien, men strukits och ersatts av ett »palacium» såsom mer
passande för ett lustslott i barockens tidsålder, inramat av de mest
prunkande trädgårdsanläggningar som tiden upplevt under våra
breddgrader.
Även denna 1600-talsanläggning kan man ännu se och studera,
fastän det måste ske med ett öga som kan genomtränga vad
1700-talets och det tidiga 1800-talets smakriktningar satt till och skapat
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
