Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Manker: Ur lapparnas 1600-talskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Manker:
UR LAPPARNAS 1600-TALSKRÖNIKA
Oextonhundratalet var lapparnas tiohundratal. Alldeles som på
tiohundratalet »Blot-Sven» och andra sveahövdingar inför hotet av
en ny lära ännu blotade till de tre nordiska huvudgudarna i
Uppsala hednatempel och man ute på gårdarna i landet dyrkade
frukt-barhets- och äringsguden Frö med blodiga offerkalas, så var det nu
de lapska nåjderna som under det sista seklet för en urgammal tro
ännu vände sig till de gamla gudarna, medan de kristna prästerna
predikade i den ena nva kyrkan efter den andra. De båda parterna
var bara mera jämspelta på tiohundratalet. De lapska nåjderna
var handicapade av att motståndarna, missionärerna, uppträdde
med statspåbud, men de hade sin tillflykt till den stora lappländska
vildmarken. Där kom de främmande missionärerna till korta. Och
sålunda kunde de gamla gudarna, solens, åskans och vindens
gudomligheter, fruktbarhetsguden Väralden-olmai, även kallad
Radien-attje (»den rådandes fader»), födelsegudinnorna, kallade
åkkor, »almannen» (jaktguden), »vattenmannen» (fiskets gud) och
alla mer lokalbundna naturväsen ägnas sin dyrkan och kult även
sedan seklet gått ut och lapparna till namnet var kristna.
Om striden mellan gammal och ny lära ger de kamerala
handlingarna — domböckerna, de kyrkliga visitationsakterna och
landshövdingeberättelserna m. m. — en synnerligen levande krönika.
Denna skildrar bland annat vilken uppståndelse det blev i det
kyrkliga lägret, när man så sent som på 1680-talet vid ett
lagmansting kom underfund med att den vildaste hedendom med
avgudadyrkan och offer härskade ute bland lapparna. Ända sedan seklets
början hade man sökt inlemma lapparna i kristen gemenskap och
svensk samhällsordning. År 1603 byggdes de första kyrkorna i
Lappland, och snart var hela lappmarken indelad i pastorat. 1619
utgavs den första lapska ÄBC-boken, 1632 började den
Skytteanska skolan i Lycksele, och när ärkebiskopen Laurentius Paulinus
Gothus 1642 gjorde en inspektionsresa, fick han bland annat från
’203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
