- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1950. Sextonhundratalet /
220

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Bengtsson: »Nu spela skällorna...»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bengt Bengtsson

täckt av ett kompakt slånsnår, höljer resterna av
landshövdingeresidenset, byggt av den lysande Falk Lykke till Bollerup,
»lens-mand» i Kristianopel i sex år. Längst i söder ligger den stora ängen
med ruinen av den äldsta kyrkan, som efter 1611 fick ligga som
den låg, och vi frågade oss, varför inte kung Kristian byggde upp
kyrkan igen på samma ställe. Kanske han tyckte ruinen var
lämplig som en påminnelse.

Krig. Kristianopel föddes för kriget och dog på grund av kriget.
Svenskarna behöll fästningen efter 1658 men den visade sig farlig för
dem, när nästa krig kom. Danskarna tog den och svenskarnas
stormning en tid därefter blev en otäck affär. Sjuttio »samarbetsmän»
steglades och deras lik styckades och hängdes ut på den mur, vi
satt och solade oss på. Den idyll vi nu upplevde, ängar, östersjöbris
och vågskvalp låg så fjärran från krig och elände, som tänkas kan,
men det var makabra ting som hade hänt här under stadens korta
liv, innan fästningsverken 1677 demolerades och övergavs.

Efter en tråkig färd i mager skog kom vi vid Jämjö ut till mera
odlad mark och sedan njöt vi av att fara genom en åkerbruksbygd,
som i frodighet söker sin like. Vi stannade ett slag i Lyckeby vid
bron och gick ner till ruinen av gamla Lvckå slott på sin kulle
söder om samhället. Ett vackert litet slott måste det ha varit en
gång i tiden, konstaterade vi. Här satt på 1500-talet en lensmand
med myndighet över östra delen av Blekinge och behärskade med
sitt blygsamma artilleri den lilla staden Lyckå invid bron. Vi gick
runt den långa, rektangulära tegellängan och studerade
flanke-ringsmöjligheterna från de diagonalplacerade två rundtornen och
vi försökte skymta åns nedre lopp, som väl på den tiden ännu var
en vik av Östersjön och kunde användas som hamn, skyddad av
öarna Vämö och Verkö.

Erik XIV:s krigiska företag i Blekinge på 1560-talet —- ett av
de blodigaste kapitlen i Nordens historia — visade att
krigskonsten hade gått förbi borgar av Lyekås typ; framför allt hade
artilleriet utvecklats. Erfarenheterna från sjuårskriget bidrog till
att Fredrik II började modernisera sina fästningar på det då
danska fastlandet och så kom en väldig linje av befästa städer och
stödjepunkter att växa fram, från Akershus vid Oslo i nordväst till
Kristianopel längst nere i sydost. Kristian IV fortsatte sin faders
verk och resultatet blev en 1600-talets Maginotlinje, med
fästningarna liggande på cirka två dagsmarschers avstånd från varandra.

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1950/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free