Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Bengtsson: »Nu spela skällorna...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Bengtsson
nusvensk botten. Det är nog ganska nyttigt att se till exempel de
danska motsvarigheterna till bataljmålningarna på Drottningholm,
audiatur et altera pars, skulle man kunna säga; danskarna ha sett
händelserna från sin synpunkt.
Det fanns risk för ett bandarlogartat vegeterande på Själland
och vi tog oss själva i kragen och lyckades fara precis lagom till
en Malmöbåt.
Nästa morgon hade vi sovit ut i Kristianstad, ordnat cyklarna
och bagaget och var redo att återvända till hurtigheten. Men först
skulle vi se på stån. Det blev först kyrkan. Den står som en
motsvarighet på svensk botten till prakten hos Frederiksberg och
värdigheten hos Holmens kirke. Det som allra först byggdes i
Kristianstad, var den väldiga fästningsmuren, som nu inte alls syns till.
Sedan kommenderades borgarna i Vä och Åhus att bosätta sig
innanför muren och så kom det en garnison. Helgeå bestod vatten
åt vallgraven och runtom hade man den låga slätten. Kristian
lät uppföra en del av staden efter Nyboders recept och en viss
standardisering är fortfarande möjlig att spåra här och var. Vi såg
norr om kyrkan några hus med gaveln åt gatan, som gott kunde
ha byggts under kung Kristians tid. Vi hade på Frederiksborg sett
en målning av Kristian V:s stormning av Kristianstad sommaren
1676. Murarna hade målats skyhöga, kanske för att betona det
ärorika i »affairen», men staden har nog haft en ganska hög vall
och måste ha tett sig egendomlig med de låga husen inklämda i
den långsmala fästningen.
Skolbarnen i Vä firar inte den sjätte november. De får säkert lika
väl som andra svenska barn lära sig vilken betydelse Gustav II
Adolf haft för Sverige, men ett firande av Lützendagen utöver den
officiella flaggningen skulle otvivelaktigt skorra falskt i det
samhälle, som så grundligt jämnades med marken av den nyblivne
konungen den 7 februari 1612. Staden repade sig inte och dess
borgare kommenderades att bilda kärnan av Kristianstads
befolkning. Sven och jag trampade till Vä stora landsvägen från
Kristianstad och i julimorgonens klara ljus tedde sig byn helt normal och
prosaisk. Men kyrkan, som skonades 1612, visade sig vara något
mera ovanligt; en romansk mönsterbyggnad av grå sandsten, i
nära släkt med Lunds domkyrka. Vi kom att tänka på att staden
måste ha varit ganska gammal, när den förstördes, ja, den var på
Gustav Adolfs tid i själva verket bortåt 500 år, och sedan dess har
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
