Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: Resa med riksens antikvarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Näsström
Men vad vi utan skrupler kan företa oss är att uppspåra och
inventera våra fornminnen för att på det sättet föra vidare
traditionen från 1600-talets »rannsakningar om antikviteterna». Dessa
kom till på så vis att riksantikvarierna sände ut uppmaningar till
prästerskapet att uppteckna befintliga antikviteter, det vill säga
fornlämningar, i sina respektive bygder och skicka in rapporter
därom till Stockholm. Resultatet blev ofta torftigt, vare sig det
berodde på slöhet eller okunnighet eller på prästerskapets motvilja
mot att syssla med de av allsköns vidskepelse omgivna
hednamin-nena, men i enstaka fall kom det fram grundliga inventarier,
inramade av numera bortglömda folkliga föreställningar. Vår kunskap
om stormaktstidens fornminnesvärld vilar i ganska hög grad på
det ortodoxt sträva kleresiets misstänksamhet mot gemene
allmogens övertro.
I våra dagar går inventeringen av fornminnena helt rationellt
till väga, ungefär som riksskogstaxeringen eller geologiska
undersökningen. Sedan ett par decennier följer man en noga utarbetad
metod. Man avverkar socken efter socken och numrerar,
fotograferar och katalogiserar fornlämningarna samtidigt som man
prickar in dem på topografiska kartan. En gynnsam tillfällighet har
gjort detta arbete möjligt, nämligen rikets behov att färdigställa den
ekonomiska kartan, där enligt beslut av 1937 års riksdag de fasta
fornlämningarna skall läggas in på det genom flygfotografering
framställda underlaget. Vid slutet av 1949 omfattade inventeringen
395 socknar och summan av de påträffade fasta fornlämningarna
steg till 100 000. Det närmaste befälet över detta väldiga fältarbete
förs av antikvarien Karl Alfred Gustawsson, som själv utarbetat
inventeringsmetoden och leder verksamheten med en
dalkarlsmäs-sigt seg och sammanbiten energi, just lämpad för en minnenas
rannsakningsdomare.
Det har blivit lunchdags, medan vi promenerat runt borgen,
bystan och hemlanden, och nu serverar oss m/y Toreids chef
ste-ward ägg och skinka på färdstugans veranda nere vid Katsvikens
brygga. Här tycker vi oss vara riktigt på hemmamark i
Riksantikvarieämbetets enväldigt styrda björkövärld, och vi vågar i vårt
övermod rent av fösa undan ett par representanter för tredje
statsmakten, som vill veta vad vi egentligen har för oss. Vem kan veta
sådant? Vi reser, vi ser oss om, vi reflekterar och njuter av god mat
och gott sällskap. Ingenting är i detalj reglerat, mycket beror på vart
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
