Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Harald Wideen: En fattig munk från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Wideeii
ned stenblocken vid skjutövningar. Är födelseorten för en
apokryfisk kung känd, sättes ortens fornlämningar i regel i förbindelse
med honom. Detta givetvis i all välmening — i historieforskningens
intresse. Med medeltidsminnena är det likadant. Ingen vet var Olov
Skötkonung ligger begraven. Vår 1200-talslängd säger därom intet,
men den har kombinerat namnen Husaby och Olov Skötkonung
genom att nämna kungens dop i källan. När under senare
århundraden de båda ålderdomliga och ståtliga gravsarkofagerna framför
kyrkan blev föremål för lärda spekulationer, var det klart, att de
blev Olovs och — eftersom det var par — »drottning Estrids»
gravställen. Båda sarkofagerna är emellertid, som den moderna
konstforskningen bevisat, tillkomna på 1100-talet. Inte bara
»traditionerna» utan också de gamla urkunderna måste åter och åter
rannsakas till sitt innersta ursprung och värde, om det till slut skall bli
uppenbarat, vad som verkligen skett i det förgångna.
Den tid är likväl obevekligen kommen, då det ej mera fmns
möjlighet att genom nya fynd av verkligt gamla dokument vinna
väsentligt ökad .kunskap om det historiskt framfarna, och det är
under synvinkel härav vi har att se arkeologiens växande betydelse
— inte bara i dess inriktning på forntiden utan också på
medeltiden. Ett kraftigt stöd får den här av konstforskningen. Ett
gammalt hus kan vara ett lika viktigt samtida historiedokument
som en pergamentlapp, skriven av en person, vilkens
sanningskrav och litterära avsikter vi har svårt att kritiskt belysa. Det
konstarkeologiska materialet erinrar inte om episoder och kuriositeter
eller annat, som gärna lockat krönikörerna till pulpeten. Det vittnar
om vardagsliv och genomsnittskultur, vilket är väsentliga ting
—-åtminstone för vår tids sätt att se. Men det gäller också här att läsa
texten rätt, att observera tillägg och överhoppningar.
Den följande framställningen skall visa prov på sådana
käll-studier, begränsade till 1200-talet och den fattige Skara-munkens
hemstift.
Under medeltiden tillhörde ju Sverige den andliga international,
som heter katolska världen. Kyrkans ledare utnämndes av påven
i Rom, och till honom betalade våra socknar skatt, den så kallade
peterspenningen. Kontakten med Tyskland, Frankrike och Italien
var livligare än vi i allmänhet föreställer oss; prästerna utbildades
vid kontinentens högskolor, enskilda gjorde pilgrimsfärder mot
avlägsna mål, Sverige besöktes av ombud från påvestolen, stadda i
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
