Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Malm: Kraftverksbygge 1950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brus. Det bör därför ej gå för dem som för mannen som hela sitt
liv bott invid ett vattenfall och som flyttade till staden — för att
somna måste han skruva på vattenledningen. Vanans makt är stor!
Efter det intensiva samarbetet mellan byggare och elektriker på
platsen framträder söderut ett perspektiv via jätteställverket:
Ledningen från Harsprånget ned till Hallsberg. Stolppar efter stolppar
i oändlighet tonar ut mot horisonten för att uppbära en av Sveriges
största tekniska triumfer: högspänningsledningen för 380 kilovolt.
Den 3 december 1950 togs den södra delen i bruk på sträckan
Midskog—Hallsberg, tills vidare dock endast med 220 kilovolts
spänning tills nästa år då Harsprångets samtliga tre maskiner
kommer att vara i drift. Triumfen bör fördelas på alla händer: nya
apparatkonstruktioner och ledningsdragarnas modärna resurser och
personliga insatser har möjliggjort den.
Perspektivet från norr till söder ger anledning till frågor. Vad
behöver landet av elkraft nu och i en framtid? En fråga till
Vattenfallsstyrelsens chef generaldirektör Åke Rusck måste ge det rätta
svaret för en någorlunda överskådlig tid framåt:
»Under 1950 var kraftförbrukningen 17 miljarder
kilowattimmar. Ökningen av kraftbehovet beräknas för de närmaste åren
bli ungefär 1 miljard kilowattimmar årligen. Efter utbyggnad av all
ekonomiskt utbyggbar vattenkraft skulle vi kunna räkna med en
produktion av minst 50 miljarder kilowattimmar och sannolikt ett
par tiotal procent mer. Detta innebär att med nuvarande
ökningstakt så skulle vår vattenkraft räcka till slutet på detta århundrade.
Men vem kan nu säga något bestämt om hur ökningen i kraftbehovet
skall bli i det långa loppet? Då vår vattenkraft är slut? Ja då får vi
ta till ångkraftverk vare sig de nu skall drivas med vanliga bränslen
eller med atomenergi.
Hur som helst är Harsprånget med sina 1,8 miljarder
kilowatttimmar per år ett jättetillskott i dagens läge och vi är nu ett
»har-språng» närmare den efterlängtade balansen mellan tillgång och
efterfrågan.
Vi är dessutom glada att ha kunnat i stort sett bevara
Harsprångsfallet i dess naturliga, sköna skick och därtill har vi fogat en ny
verkligt imponerande fors och ett byggnadsverk som även det bör
ha sitt stora intresse för de turister som besöker dessa nejder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
