Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyris. Ett vattendrag och dess landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyris
När vi färdades utefter ån i vintras halkade änderna omkring på
isen runt det öppna vattnet, som stillsamt bubblade nedför
kvarnfallet i Uppsala. Ovanför garveriet vid Valsgärde höll man på att
ta upp is. Från gravfältet uppe på åskullen antyddes Fyrisån
endast genom den bågformade, blåvioletta skugglinje som markerade
den höga strandbrinken. Vattendraget var effektivt insytt för vintern.
Efter islossningen i slutet av mars dundrade Fyris rytande genom
Uppsala, vältrade sig i ett sugande svep utför femmetersfallet vid
Ulva kvarn, svallade in över älskog och snår i lugnvattnet där
nedanför och flöt sedan mäktig, med fri vattenspegel i sin
ravin-skurna fåra några meter under Uppsalaslättens yta. Uppe vid
Salsta speglade sig slottet i en vidsträckt sjö som sökte sig långt upp
över ängarna och in mellan åkerns plogfåror.
Vi imponerades av detta fulla vattendrag och smidde
äventyrsplaner för sommarens studier. Kanoter skulle vi ha, och med dem
skulle vi lättjefullt driva med strömmen ända från Österby
stordamm och ner till Ekoln. Makligt skulle vi paddla över
Dannemorasjön medan vi håvade plankton, fotograferade och mätte
siktdjupet, botaniserade och iakttog vad som i övrigt fanns att se.
— Vi åker i slutet av maj, sa geologen, som på förhand visste
en del om förändringarna i åns vattenföring.
— Vi väntar till början av juli, sa botanisten och utmålade
entusiastiskt för oss, hur ån då skulle jäsa av blommande växtlighet.
Vi väntade till juli som botanisten rådde oss. Resultatet blev att
vi fick färdas längs vägarna utmed ån i bil, vandra längs
stränderna och här och där låna flatbottnade ekstockar av bönder och
andra välvilliga strandrättsinnehavare, när vi ville tränga genom
vassar och snärjen för att se öppet vatten. Vi upplevde Fyrisåns
vattenståndsväxlingar realistiskt.
Vår och höst råder högvatten, skilda av lågvatten under sommar
och vinter. Detta är den vanliga rytmen i de mellansvenska
vattendragen, de som förr drev alla vattenhjul och, sedermera, turbiner i
bruksbygderna. Där kunde hyttorna blåsas och hamrarna drivas
endast under de få veckor högvatten rådde. Fyrisån för vid
högvatten med sig en vattenmängd av normalt 70 kubikmeter i
sekunden ut i Ekoln vid Flottsund. Sommartid sjunker kvantiteten
normalt ned till blott 2 kubikmeter i sekunden.
Det rinnande vattnet luckrar upp åbrädden där den ej är bunden
av vegetation. Ibland vid högvatten glider stora lersjok ner i vattnet,
17. stf si.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
