- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1951. Tolvhundratalet /
270

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyris. Ett vattendrag och dess landskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sländhona lägger sina ägg i vattnet medan hanen sitter fastgripen i
honans nacke. Hans kropp är sträckt rakt upp och vingarna bäres
hopslagna som en vimpel på en förmast.

Över vattnet dansar en grupp dagsländhanar. Dagsländelarven
har krupit upp på en skuggig stam i vattenbrynet, där det stora
undret sker. Den hårda larvhuden brister sönder och ur
kitinskalet kryper den färdiga sländan ut, hopskrynklad och fuktig.
Den sitter där och sträcker ut sig tills huden brister ännu en gång
och då är sländan färdig för sitt korta liv. Den kan inte äta ty
tarmen är ombildad till en ballong. Sländans enda uppgift är nu
att dansa i luften och säkra den nästkommande generationen.

En del djur har förmågan att leva i två element, i luft och vatten
på en gång. De små glänsande virvelbaggarna är platta på
undersidan och flyter som oljedroppar på vattenytan. De kan inte simma
rakt fram utan deras rörelser på vattnet formar små cirkelsegment.
Ögonen är delade i två halvor, en riktad uppåt för att se vad som
händer i luftens värld, en riktad nedåt för att utforska vad som
händer nere i vattendunklet. Så blir de skrämda och dyker
blixtsnabbt ned i vattnet. Efter en stund kommer de åter upp, de
riktigt hoppar upp på ytan som om de vore luftbubblor. Uppe i
sjön och i meandrarnas lugnvatten ser vi dykarna. Litet då och då
sträcker de upp bakkroppen över vattenytan för att byta luft i
andningssystemet. Nere på botten kryper deras larver omkring på
jakt efter rov.

Ryggsimmarna ror fram och tillbaka på den blanka
vattenspegeln. Ryggen är köl och buksidan är tillplattad och vänd uppåt.
Överallt träffar vi på vattenlöparna eller skräddarna, som kan
springa på vattenytan lika snabbt som andra insekter kan röra sig
på fasta marken.

Här och var ser vi en igel, som sträcker ut sig och i glidande
vågrörelse simmar sin väg. I det varma vattnet blixtrar löj stimmen
till. Braxen går på bete. Under ett näckrosblad har en unggädda
ställt sig på pass. Hon njuter av solen men blir inte så förslöad att
hon inte hinner med ett lyckat anfall på en oförsiktig mört, som
intet ont anande passerar förbi.

En drillsnäppa flyger förbi. Hennes vita gump blänker till mellan
vingslagen. Hon följer stranden och håller sig nära vattenytan och
landar på en sten, guppande som en sädesärla. Den klara
flöjtdrillen hör samman med vattnets egna ljud.

Nere i vassen är den mörka vattensorken ute på näringssökande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1951/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free