Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyris. Ett vattendrag och dess landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En snok glider mjukt ut i vattnet. Hans gulvita nackfläckar lyser
som lanternor.
Detta såg vi medan åskvädret drog bort över slätten. På
eftermiddagen färdades vi vidare längs ån fram till Uppsala, flanerade
genom staden och följde slutligen den gamla vägen på
Uppsalaåsens rygg bort emot Ultuna.
Från vår utsiktspunkt uppe på Uppsalaåsen ovanför Ultuna
framträdde tydligt Fyrisåns betydelse som Uppsalaslättens och de
peri-fera områdenas sammanhållande element. Vi såg Sävjaåns flacka
dalgång förtona i fjärran bort mot Mora stenar och Hammarby,
och vi påmindes om vattenledernas forna betydelse för trafik och
handelsutbyte och därmed också för kulturframstegen. Såväl
materiell som andlig odling har sedan urminnes tider haft en påtaglig
förkärlek för vattenvägar. Fyrisåns landskap är etnologiskt
enhetligt och detta, tillsammans med det under äldre tid fördelaktiga och
skyddade trafikläget, som gynnade handel och härnad, utgjorde en
bärkraftig grund för den statsbildning som skulle bli urcellen i det
svenska riket.
— Jo, det ligger nog en hel del i detta antagande, men det
verkliga förloppet är sällan så enkelt och schematiskt, som man
föreställer sig, säger professor Sune Lindqvist.
— Redan långt bort i den grå hednatiden har man vid Fyrisån
haft motsvarigheter till de kortvariga, till bestämda årstider knutna
mötena mellan skärkarlarna och inlandets bönder. Dessa möten
levde kvar ännu långt fram på 1800-talet. Då byttes strömming
mot säd och varor av många andra slag omsattes också. Genom
Stockholms ström for rospiggarnas tungt lastade skutor in i
Mälarvikarna, gärna så långt upp de kunde komma i ådalarna. Där en
grusås gick tvärs över dalen, bildade den en effektiv spärr för
sjöfarten, men också bekväma bryggor för den kringboende
befolkningen.
På sådana gynnsamt belägna punkter har det hållits marknader
av större omfattning och i sinom tid har städer uppkommit där.
Från medeltiden känner vi i Fyrisåns dalgång ismarknad och
disting, som i förkrympt mån fortlever än i dag. Ismarknaden hölls
senast nedanför fallet vid Islandsbron i södra änden av Uppsala
men bör vid medeltidens begynnelse ha kunnat hållas något högre
upp, under Kvarnfallet i hjärtat av staden, som ännu under
1200-talet efter sitt läge vid den dåvarande åmynningen hette Aros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
