Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dag Hammarskjöld: Norr om Sulitälma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norr om Sulitälma
efter utflödet ur nedre Staddajaure — har man att gå längs dessa
sjöars södra strand och upp genom det första pass som öppnar sig
mot väster. Man kommer då fram till nordändan av
Kaiseketjsjö-arna, där man möter den nyss skildrade, västligare leden.
När man nått mötespunkten för de båda lederna och
orienterar sig mot Sulitälma från den mäktiga, säkert ständigt
kvarliggande snöbrygga, som slår sitt valv över utflödet mot norr från
Kaise-ketjsjöarna, ser det ut som om man borde gå rätt mot
nordsluttningen på huvudkammens östra utlöpare. Denna väg är
emellertid knappast att rekommendera. Långa, branta snöfält växlar med
besvärlig blockmark. Bättre är det då, trots omvägen, att gå mot
väster, norr om ett friliggande, karakteristiskt förberg, och sedan
böja in mot utlöparen i sydlig riktning genom det gamla snö- och
is-bäckenet nedanför jökelnischen. Vad som förloras i distans vinnes
i andra hänseenden. Marken är lättgången. Och man får
fängslande inblickar i ett imponerande avsmältningsområde med en hel
provkarta på hur jorden och livet nyfödes efter en lång nedisning.
Foten av östra utlöparen kan från vaden nås på ett par, tre
timmar, inräknat rasterna. Man gör klokt i att från den punkt, där
man på dessa vägar når själva Sulitälma, och fram till toppen räkna
med ytterligare tre à fyra timmar. Summerar man de här lämnade
tidsuppgifterna, kommer man till att en tur efter angivna leder från
Sårjåsjaurestugan till Sulitälmas svenska stortopp får beräknas ta
sju à åtta timmar. En vandring fram och åter kräver åtminstone
fjorton timmar. I sin helhet kan distansen, beroende på vägvalet,
beräknas till någonting mellan tre och en halv och fyra mil. Den
långa anmarschen gör turen besvärligare men inte svårare än en
bestigning av Kebnekaise längs östra leden.
Jag har talat om ett område, som fjällvandrarna hittills visat
ringa intresse. Låt mig därför sluta dessa rader med att säga, att
Sulitälma efter vår erfarenhet inom sina naturliga gränser har lika
minnesvärda upplevelser att ge både alpinisten och den
långturs-intresserade fjällentusiasten som Kebnekaise eller Sarek.
Alltså, stanna över några dagar i Sårjåsstugan på vägen till
Furulund. Men ta med tält — och gärna också rep och stegjärn:
Sulitälmas nordvägg är ännu okänd i sina intressantaste delar.
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
