Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Richard Smedberg * 6/6 1880 † 27/10 1950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studieåren. Han ville, att landets skönhetsvärden — lika väl som dess
slumrande naturrikedomar — skulle bekantgöras för alla och envar, och
göras nyttiga. Själv hämtade han vederkvickelse från talrika resor inom
landet i alla dess delar, och han var snabb att redogöra för vad han sett.
Man har sagt mig, att det skall ha varit en av vår förenings stora
ledare, professor Gunnar Andersson, som erinrade sig den unge ingenjörens
geografiskt klara och rediga uppsats åtskilliga år senare, när det gällde
att finna lämpliga krafter för Turistföreningens styrelse. Föreningen hade
ju 1909 genomgått några år av oro och stridigheter, och det gällde att
finna personer, som lugnt och stillsamt, men med entusiasm och
initiativkraft ville hjälpa till. Så kom Richard Smedberg på allvar med i STF. I
dess styrelse har han sedan verkat i 41 år. Det är så länge, att han för alla,
som under de senaste årtiondena varit med i den centrala ledningen, med
rätta kom att framstå som den levande traditionsbäraren inom
föreningen. Han kände arbetets gång sedan långliga tider tillbaka och alla
visste, att av honom kunde man få belägg på alla händelser och data.
Ända sedan sin ungdom hade Smedberg också dag för dag fört
summariska anteckningar om sitt liv och de innehöll inte så litet om
Turistföreningen och dess utveckling.
Richard Smedberg fördes genom sitt yrke — officer vid Väg- och
val-tenbyggnadskåren, byråingenjör vid Hydrografiska byrån, sedermera
Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, ledare för Svenska
flottledsförbundet, ledamot i Österbygdens vattendomstol — på många och
täta resor. Jag skulle knappast om honom säga, att han uppsökte
friluftslivet för dess egen skull — men jag vet knappast någon, som så oberörd
fann sig till rätta också under mycket strapatsfyllda förhållanden. För
honom var friluftslivet en del av hans arbete — annat hade han inte tid
till. Spänstig och vältrimmad som han var, kunde intet påverka hans
uppträdande. Han var den orubblige gentlemannen, vars inre speglades
också av hans yttre, spotless clean, skulle jag gärna vilja säga, trots att
jag vet, att hans språkliga purism denna gång, såväl som mången gång
förut, skulle opponera mot nyttjandet av främmande ord, »när vi nu har
ett språk, som är väl värt att vårda och inte i onödan bör bemängas med
utländskt långods». På alla färder var han en utmärkt kamrat, glad och
oföränderligt vänlig mot alla medresenärer — också på den stora resan
genom livet.
Det är naturligt, att denna hans läggning kom väl till pass för en
förening som Svenska turistföreningen, som behövde företrädas på så många
håll, och det är inte få platser i Sverige, där löjtnanten, kaptenen,
majoren och slutligen överstelöjtnanten VVK Smedberg i det ena eller andra
uppdraget representerat Turistföreningen och företrätt dess intressen till
allmänt gagn.
Men i än högre grad har hans 41 år i styrelsen betytt ett deltagande i
det centrala arbetet. Med obruten plikttrohet var han närvarande som en
av de flitigaste vid styrelsens sammanträden ända till årsmötet 1950, då
han enligt vår 70-årsregel ställde sin plats ledig för yngre krafter att ta
vid. Ända sedan 1911 har han varit ledamot av styrelsens
redaktionskommitté, sedermera publikationsnämnden, och från år 1932 till 1950 ledde
21. STF 51.
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
