Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N A R K E
kan man finna
terrängen helt täckt av
hopvräkta
strandvallar av idel
klappersten.
På ett stadium av
norra Europas
geografiska utveckling
efter istiden var
emellertid Närke
händelsernas brännpunkt.
Det var medan den
skandinaviska
halvön ännu var
land-fast med Danmark
och Tyskland och
när Östersjöns
bäcken på grund av
landhöjningens
hastigare takt i norr
avstängdes från
världshavet och blev en
insjö, den s. k.
An-cylussjön. Den sista öppna förbindelsen mellan Östersjön
och Västerhavet gick över vattendelaren mellan Närkesslätten
och Vänerbassängen, och här ück Ancylussjön sitt första
avlopp. Här ser man ännu i dag de omisskänneliga spåren av
Östersjövattnets utflöde: »Sveaälvs» halvkilometerbreda
llod-bädd, som numera upptages av Letälvens sjöliknande
utvidgningar samt — i skogsterrängen omkring och söder om
landskapsgränsen mot Värmland invid Degerfors — de fem »döda»
Sveafallen, vilka för ungefär 9 000 år sedan under några
århundraden sida vid sida ledde Ancylussjöns vatten ned i
Let-älvsdalen. Svea älv måste ha varit vattenrikare än någon
nutida europeisk llod, och Sveafallen voro tillsammans minst tre
gånger mäktigare än Niagara. Om Ancylussjöns söta vatten
vittnar bland mycket annat ett fvnd inom Närke, nämligen en
C. G. Rosenberg foto.
Från Hasselfors bruks skogar. En välskött skog är
moränjordens bästa gröda.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
