Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelåren 1893-1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spökhotellet.
Albert. Ranft var själv med i elden på Storan under det
här spelåret, bland annat i Spökhotellet, som helt säkert är
en av de bästa av alla farser. Och Ranft var i sitt esse.
Det är han nämligen alltid, när han spelar fransk fars. Han
tillåter sig till och med att »strömberga», när det soligaste
humöret fångar honom. Som det exempelvis hände här på Storan
detta året.
Den av ensemblen, som gjorde den tjänande hotellbrodern,
kon-vojerade under förbindliga slingringar Pinglet-Ranft och hans
följeslagerska in i det rum, som stod till förfogande,
förkunnande, som rollen fordrade:
— Det här rummet är särdeles trevligt och varmt och
ombonat på alla sätt!
— Va tusan nu!, pustade Ranft, stegande vid sidan om rollen.
Inte behövs de’ någe’ särskilt varmt rum så här mitt i smällheta
sommarn!
Man suckade just då i Göteborg under en värmebölja.
— Nå, då kan vi ju ställa in ett isskåp och kyla av’ et me’,
proponerade motspelaren, som inte ville låta ställa sej.
Momangen därpå råkade det ljus, varmed de ärade gästerna
lysts in, att fläktas ut av något ogrannlaga luftdrag. Men detta
märkte inte elektrikern i sin vrå, vadan som förut både tak- och
golvramp bländade allt vad de förmådde.
— Ha! Ha! Ha!, skrattade nu Pinglet med full hals.
Ljuse’ slockna! Men här är tamfan lika ljust ändå! Det var
konstigt!
— Inte konstigt alls, gnäggade den andre, ej heller nu
svarslös . .. Det här ä’ nämligen ett spökhotell. ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
