Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
dulås genom Alsnö stadga beviljade skattefrihet åt den jord,
hvars egare förbundo sig att i krig underhålla häst och karl
till rikets tjenst. De som sålunda "frälsat’" sin jord från
utskylder kallades frälsemän och deras hemman benämndes
frälsehemman. Den adliga rusttjensten fortfor i verkligheten ända
till början af 1600-talet; men upphörde derefter att
uppbådas till krig. Adelsfanan qvarstod dock på pappret ända till
1809. De adeln under tidernas lopp ytterligare medgifna
privilegierna innefattas förnämligast i dess sjelfskrifna
delaktighet i landtdagsmötena, äfvensom i åtskilliga prerogativer, af
hvilka dock numera endast få af någon betydenhet qvarstå,
såsom t. ex. att adelns gårdar äro fria från inqvartering, d. s. k.
sjelfpantningsrätten m. m. Adelns rätt att uteslutande besitta
allodialsäterier och frälse jord upphäfdes genom kejs.
förordningen d. 2 April 1864.
Under föreningen med Sverige utgjorde den finska adeln
ett med den svenska och hade med detta gemensamt
riddarhus, hvilket i öfverenstämmelse med den af Gustaf II Adolf
den 9 Juni 1626 utfärdade Riddarhusordning uppfördes i
Stockholm, på det "att adeln der skulle förvara sina privilegier,
hålla sina samqväm, bröllop och andra solenniteter, så ock
inrätta en skola eller kollegium för deras ungdoms undervisning."
Efter skillsmässan från Sverige beviljade kejsar Alexander I
d. 1 Juli 1816 alla i Finland bosatte på svenska riddarhuset
introducerade ätter rättighet att innan utgången af år 1817
låta inskrifva sig på riddarhuset i Finland, hvilket år 1818
organiserades. Ett eget hus saknade Finlands adel dock ännu
länge; ty först år 1858 påbegyntes byggandet af det
nuvarande Finska Riddarhuset (Helsingfors, Mariegatan 6). Det
innehåller bland annat den praktfulla riddarsalen, hvars
väggar prydas af alla finska grefliga, friherrliga och adliga
ätters vapensköldar och som vid de tre senaste landtdagarne
utgjort Ridderskapets och Adelns plenisal.
Den nu gällande riddarhusordningen är utfärdad den 21
April 1869. Förvaltningen af riddarhusets angelägenheter
omhänderhafves af en vid hvarje landtdag af ridderskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
