Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 STOCKHOLMSTRAKTENS GEOLOGI.
de nuvarande enskilda dragen i landskapet inträffade emellertid ej förr än
under det allra sista geologiska skedet eller under istiden, hvilken på ett
så ingripande sätt tilldanat just de egendomliga terrängformer, som skilja
naturen i vårt land från den i de flesta andra.
Hvad först angår Stockholmstraktens berggrund, utgöres denna söder
om Mälaren nästan uteslutande af en tydligt skiffrig ocli bandad,
mestadels grå gneis, hvilkens skiffrighetsplan äro brant uppresta och närmast
söder om staden öfvervägande stryka fram i öster och väster. Såsom redan
är antydt, bildades denna bergart under jordens urtid, hvilken i dess historia
skulle kunna sägas motsvara det mytiska skedet i folkens. Förhållandena
i dessa aflägsna tider voro nämligen så olika de nuvarande, att vi i regeln
sakna nödiga utgångspunkter för jämförelser, ocli oaktadt allt det arbete, som
hittills blifvit nedlagdt på försök att tyda urbergets gåtor, har forskningen
rörande dessa dock i många fall knappast hunnit utöfver de allra enklaste
hufvuddragen. Man har sålunda ännu ingen verklig kunskap 0111 huru
gneiserna närmast söder om Stockholm uppkommit: huruvida de från början
varit smälta massor, hvilka erhållit sin nuvarande skiffriga struktur genom
tryck, såsom bevisligen varit fallet med så många andra gneiser, eller
huruvida de möjligen, jämte längre bort i Södermanland befintliga förekomster
af urkalksten eller marmor, kunna utgöra bildningar, som ursprungligen
blifvit afsatta i jordens första haf och som genom senare omvandlingar
erhållit sitt nuvarande utseende.
Men om sålunda ursprunget till gneisen söder om Stockholm ännu
är hölj dt i dunkel, gäller detta däremot icke i samma grad den bergart,
som alldeles öfvervägande utgör berggrunden inom nästan hela den bebyggda
delen af Stockholm samt inom angränsande trakter norr om Mälaren, ocli
som inom staden fått en så betydande användning så väl till sockel- ocli
byggnadssten som till kajer, murar, gatsten och liknande ändamål. Denna
bergart eller den så kallade Stockholmsgraniten är nämligen utan tvifvel
af eruptiv natur och visar genom hela sitt sätt att uppträda tydligt nog,
att den en gäng befunnit sig i glödsmält tillstånd.
Stockholmsgraniten är, såsom kartskissen å bild 1 angifver1, rådande
på hela halfön mellan Östersjöfjärden Stora Värtan och Mälaren vid
Almare-stäket samt vidare norr ut, något förbi sjöarna Fysingen och
Vallentunasjön. I söder gränsar Stockholmsgraniten emot den förut omtalade gneisen
ungefär vid Södermalm, i öster mot liknande gneiser på Lidingön och i
väster på Svartsjölandet. Hela granitområdet är två till tre nymil bredt i
öster och väster och föga längre från söder mot norr.
1 Upprättad enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartblad i skalan 1 :50 000,
n:r 6 Stockholm, tryckt 1863, och n:r 44 Rydboholm, tryckt 1871, samt A. E. Törneüohms
Geologiska Öfversigtskarta öfver Sveriges bergslag i skalan 1:250 000, kartbladet n:r 6
Stockholm, tryckt 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
