Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS KLIMAT.
59
äfven för Stockholm följande. Under maj ocli juni kommer i det liela lika
mycket regn vid NE- som vid SW-vindar; dock är, märkligt nog,
regnsannolikheten vid de förra ganska ]iten under denna del af året, beroende
därpå, att dessa vindar då oftast äro anticykloniska, d. v. s. komma från
barometermaxima. Under juli—oktober faller däremot den afgjordt största
mängden vid de talrika SW-vindarna. Regnsannolikheten är i det hela minst
vid NW, störst däremot vid SSE, under hösten dels vid SSE dels vid E.
De starkaste regnfallen på 24 timmar inträffa under maj—juni i allmänhet
vid NE-vindarna, under juli—okt. däremot vid de för öfrigt under denna
årstid mindre ofta förekommande E-vindarna. Det sistnämnda gäller i
synnerhet månaderna juli—aug., då en regnförande ostlig vind bringar i
medeltal en betydligt större regnmängd i dygnet än en regnförande sydväst.
Årsnederbörden liar under de sista 36 åren växlat mellan 299.3 mm.
(1875) och 640.6 (1890); mängderna för de särskilda månaderna, från några
få eller ett tiotal mm. till 143.5 i okt. 1885. Den största kända regnmängden
för ett dygn under senare tider är 66.6 mm., som föll den 10 juli 1882.
Till följd af blåstens inverkan vid nederbördens insamling på den fria
och liöga Observatoriebacken äro de ofvan anförda nederbördsmängderna
med all säkerhet något mindre än de, som verkligen komma till marken.
Enligt en jämförelse med den mera skyddade stationen vid
Experimentalfältet böra de här för Stockholm anförda värdena höjas med omkr. 5 proc.
för månaderna juli—september, eller i allmänhet då nederbörden utgöres
af regn, samt med 10 ända till 35 proc. för de öfriga månaderna, mest då
nederbörden utgöres uteslutande af snö.
Årssummorna af nederbörden förete i Svealand ocli för öfrigt i
Sverige i dess helhet, åtminstone från 1860, en egendomlig periodisk ökning och
minskning. Periodens längd är i medeltal 52/3 år eller jämnt hälften af den
s. k. 11-åriga (noga 11 ljz år) solfläcksperioden. Denna periodicitet skönjes
äfven, om ock ofullkomligt, i Stockholms-observationerna. Sålunda voro
maximum-år: 1860 (459.5 mm.), 1866 (541.6), 1873 (476.7), 1878 (529.i), 1885
(574.6), 1890 (640.6), 1895 (555.i); minimum-år: 1862 (337.6), 1871 (315.o), 1875
(299.3), 1880 (334.1), 1886 (405.8), 1892 (340.i).
Nederbördsdagarnas antal (0. i mm. och däröfver) uppgår, såsom synes
af följande 20-åriga medelvärden, för året till omkring 160. Hvad de
särskilda månaderna beträffar, lia oktober ocli december de flesta, omkring 16,
hvarjämte en stegring äfven förekommer i augusti; april har däremot det
minsta antalet, 11.
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Året
13.9 11.2 13.0 * 10.8 12.2 11.5 14.o 15.1 13.1 15.9 13.8 16.0 160.5
Snödagarnas antal, däri äfven inberäknade sådana med snöblandadt regn,
uppgår för året i medeltal till omkring 58; de äro på följande sätt
fördelade på de särskilda månaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
