Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
Birger Jarl säges ha utfärdat privilegier för Stockholm, men de finnas
ej längre i behåll, enär stadens arkiv förstördes vid rådhusets brand år 1419.
Stadens äldsta bevarade frihetsbref är dateradt år 1423 och utfärdadt af Erik
af Pommern; det innehåller ett förbud mot olaga hamnar och särskildt mot
handel från Mälaren till Saltsjön öfver Telge i stället för öfver Stockholm.
Nästa bref är från år 1436, då Engelbrekt och Karl Knutsson stodo utanför
murarna. Borgarne funno bäst att öppna sina portar, men fingo i stället ett
utförligt privilegiebref, som ligger till grund för flera andra (1 maj 1436).
Det är utfärdadt af riksrådet »för troskap ocli tjänst, som rådet ocli
menigheten i Stockholm hafva riket och oss (= rådsherrarne) bevist», och
innehåller bekräftelse på stadens äganderätt till vågen och klädeshuset, samt till
Åsön, »med alla gamla tillägor, som af ålder under staden legat hafver»;
kvarnarna i Söderström tillerkändes staden i utbyte mot »kvarnen nordan
näst Helgeandshuset liggandes, som staden fordom afgången var». Såsom
nytt synes staden lia fått Nykvarn ocli Siklaön med åker och äng, skog och
mark ocli alla fiskevatten intill Dufnäs ocli Konungshamn, hvarjämte
bekräftelse gafs på Tynningsön. Ytterligare återfick staden »byamarker, tomter,
strömmar, kvarnar och kvarnastäder, som den (= staden) afträngde äro sedan
konung Magnus Eriksson rådande var i Sverige». Stadens fiskare fingo
fiska i kronans vatten i närheten, ocli nyligen pålagda olagliga skatter skulle
bortfalla. Helgeandshuset och dess holme skulle användas af staden, ocli
»efter det att Stockholm är hufvudstaden i riket, då bör herrskapet (=
regeringen) ingen klerk presentera till Stockholms kyrka, utan den infödder är
i staden, om någon därtill fallen är, eller infödder i riket, den väl boklärder
är».1 En under medeltiden viktig bestämmelse var den, att ingen finge lejd
att inkomma i staden utan borgmästares och råds samtycke, något som också
kräfdes för bärande af värjor eller andra vapen. Om härtill lägges, att ingen
fick vara borgare i mer än en stad, torde det viktiga brefvets hufvudinnehåll
vara angifvet.2
Enligt rådande uppfattning måste ett frihetsbref bekräftas af hvarje ny
regent för att fortfarande vara gällande, och man finner, liuru staden
oupphörligt söker få 1436 års bref förnyadt ocli tillökad! Men det blir i hvarje
fall en konjunkturfråga, om det till alla delar kan lyckas. Närmaste konung
i Sverige var Kristoffer, som liöll på sin kungliga myndighet ocli ej synes
lia velat åberopa en urkund, som utfärdats af det enligt dansk mening upp-
o
roriska rådet. Ar 1442 utfärdade han visserligen ett privilegiebref, men
bekräftade blott de tidigare friheter, som staden fått af »framfarne konungar»,
och beviljar såsom något nytt inkomsten af klädeshuset och vågen, rätt till
1 Genom påfvebref af år 1419 flck Stockholms kyrkoherde rätt att i samråd med
borgmästare och råd utse kaplaner.
2 Se också hvad förut nämnts om suppleant för fogden och tillägg till lagboken
(ofvan s. 77).
Sto ekholm. I. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
