Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
är ej medtaget, men Gustaf tillmätte sig lielt säkert sådan ändock. Ett
utförligt privilegiebref är också utfärdadt den 30 juli 1529, däruti staden
såsom förut tillförsäkras inkomsterna af vågen ocli klädeshuset ocli får
äganderätten bekräftad till Åsön och båda kvarnarna i Söderström, af hvilka
den ena förut tillhört S:t Klara kloster; såsom »mulbete.» fick af borgerskapet
användas Ny qvarn, Siklaön ocli Tynningsön, såsom tidigare varit bestämdt.
Dessutom funnos bestämmelser om Helgeandshuset, om kyrkoherdeval —
»borgmästare och råd skola hafva fri röst med konungen om den som till
kyrkoherre anammas skall i staden» — om rätt för magistraten att vara
domför, äfven om fogden ej är närvarande, med mera som skall omnämnas
i annat sammanhang.
I två afseenden äro Gustafs första regeringsår alldeles speciellt
betydelsefulla för Stockholms utveckling under den närmaste framtiden. Eörst märkes
den kyrkliga reduktionen på grund af Västerås riksdagsbeslut 1527 och
därnäst konungens bemödande att göra staden till en ointaglig fästning.
Kyrkor och kloster liade vid medeltidens slut mycket betydande
besittningar i eller invid Stockholm; till Gråmunkeklostret hörde liela nuvarande
Riddarholmen jämte motliggande strand af stadsholmen, ocli S:t Klara kloster
ägde större delen af Norrmalm, Barkareholmen, kvarnar ocli fiskevatten.
Dessutom funnos spridda tomter och fastigheter, som tillhörde dessa kloster
eller Helgeandshuset, Svartbrödraklostret, stadskyrkan och fromma stiftelser.
Största delen af allt detta tillföll nu kronan, som sparsamt under 1500-talet, men
slösande under nästa århundrade lämnar donationer till Stockholms stad och till
enskilda personer. Dessa genomgripande egendomsväxlingar hade sin största
betydelse därutinnan, att de möjliggjorde Klas Flemings regleringsarbete på
1600-talet. Bland donationer under 1500-talet må anföras: »ett gammalt
förfallet stenhus med gård och grund vid Stora torget mellan rådstugan och
gamle Lasse Biörnssons lius, den ena gafveln vettandes in till kyrkogården
och den andra emot torget» till Per Brahe år 15-14 och S:t Gertruds
gillestuga till hertig Johan år 1561. Ur riksregistraturet för åren 1526—44 har
jag antecknat, att Gustaf Yasa disponerat öfver tillsammans 49 lius och
tomter, af hvilka en del förbrutits till kronan af oredliga uppbördsmän eller
på annat sätt, men de flesta indragits på grund af Västerås recess. Till
denna siffra komma alla, som stannade i kronans ägo ocli hvilkas antal jag
ej kan uppgifva.
Stockholms befästande ingick som ett naturligt led i Gustafs planer.
Alltför ofta hade danska härar uppenbarat sig utanför stadens murar och efter
dess intagande behärskat Mälarens utlopp ocli de bekvämaste färdvägarna
till Bergslagen och Norrland. Gustaf ville ej blifva en ny Karl Knutsson
och låta sig förjagas ur sitt rike; lian ville ined all makt sätta sig fast ocli
fördenskull behöfde lian fästningar. Vid lians intåg år 1523 voro murar ocli
torn i ett bedröfligt skick; i oktober t. ex. rasade det mindre södre torn»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
