Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
någorlunda fullständig föreställning om fästningsverken under Vasakonungarne,
eliuru det i många fall är omöjligt att säga hvad som är nytt ocli hvad som
är ett arf från äldre tider. Det äldre befästningssystemet har, som nämndt
är, redan under medeltiden försvunnit i huskvarteren; det nya har därmed
intet samband, utan är fullständigt själfständigt, utom att slottet i båda
spelar samma dominerande roll. I norr liar man mur ocli torn på
Helgeandsholmen samt ett starkt inre porttorn vid nuvarande Mynttorget. I väster
synes muren ej varit sammanhängande, utan ersatts af skansar i
förbindelse med enstaka torn. Så omtalas Drakatornet, som möjligen låg långt
inne i staden utan samband med öfriga försvarsverk, och tornet vid bron
till Gråmunkeholmen; på kartan synes en mursträcka ocli två torn pä denna
holme, hvarjämte nämnes »skansen vid Kornhamn», hvilken synes hafva
gått fram till det inre södra porttornet.1 Mot söder tycks lia funnits en
tredubbel försvarslinie: först det inre porttornet, flankeradt af murar, sedan ett
yttre torn på holmen i strömmen ocli slutligen ett starkt torn mecl bred graf
och jordvallar vid brofästet på Södermalm. Det sistnämnda ocli yttersta
försvarsverket är Gustaf Yasas skapelse och framträder tydligt på kartorna
från 1500- och 1600-talen. Ar 1550 träffas i stadens räkenskaper en post
»för 7 spann råg, som såddes i vallen utanför Söderport», hvilket synes
antyda, att befästningsarbetet här var afslutadt. Ostantill finnas sju torn
uppräknade i 1553 års räkenskaper, ocli de kunna alla igenfinnas på 1626
års karta. Längst norr ut, men söder om Slottsbacken, ligger »tornet näst
kungl. maj:ts skeppsgård», samt »tornet där näst , båda utmärkta genom
fyrkanter. Närmaste fyrkant ett stycke söder ut är »tornet vid Brunnsgränden»2,
ocli den därnäst »tornet i Skultans-gränden»; inkiladt mellan två
framskjutande kvarter ligger »tornet i Bredgränden .3 Sedan Varggränden ocli
Fossans-gränden, båda tills vidare omöjliga att identifiera, S:t Johannesgränd, som
ännu finns kvar, ocli Severin Jutes gränd uppräknats, komma »tornet i fru
Gunillas gränd ocli tornet i Lars Priwalks gränd»; mellan båda går Lasse
skomakares gränd. Mellan tornen är dragen en linie, som tydligen afser en
mur, hvilken norr ut är fristående, men söder ut sammanhänger med
de frambyggda kvarteren. Om man jämför 1626 års karta med den från
1500-talet, skall man utan alltför stor möda återfinna alla sju tornen i smärre
fyrkanter eller egendomliga bildningar vid kvarteren; de långsmala, utanför
de norra kvarteren liggande fyrkanterna blifva på detta sätt delar af muren.
Utländingar hade ej höga tankar om dessa befästningar. En tysk yttrar
i sin reseberättelse från år 1586 om Stockholm: »Denna stad är icke stor
1 Den är markerad genom en linie på 1626 års karta (fig. 38).
2 Gränden har än i dag samma namn, liksom den närmaste mot norr både nu och
under 1500-talet kallats Nygränd. Det tredje kvarteret från Slottsbacken är 1626 odeladt,
men nu går Bredgränd in där. Jmf. kartan öfver det nuvarande Stockholm (Pl. 24).
3 Den nuvarande Bredgränden ligger på annan plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
