Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
på Norrmalm allenast fiskare ocli andra goda ämbetsmän, staden till nytta,
blifva skulle». Då stadens befolkning växte, var det först de fattigare som
trängdes dit ut. Stadsdelen låg utanför befästningarna, ocli liär funnos
stadens upplag af sopor ocli orenlighet. Erik XIY byggde emellertid en
lustgård på Norrmalm (1562) ocli uppdrog åt en fransk trädgårdsmästare att
anlägga en kryddgård (1565); Johan gaf samme trädgårdsmästare ny fullmakt
(1573). Han uppbyggde kyrkorna lielt eller delvis och lofvade tegel till en
egen rådhusbyggnad (1588), som ej kom att uppföras. På Brunkeberg låg
ett styckgjuteri, antagligen där det äfven senare låg, mellan Rännarebanan ocli
Vårdtornet (se Tillæi karta, Pl. 8). Jorden tillhörde numera kronan, och Johan
befinnes lia bortgifvit en tomt vid Jakobstorg. Tomtören erlades till slottet,
men enligt 1529 års privilegier blefvo båda malmarna i öfrigt »under stadens
regemente ocli lydno». 1563 påbjudes, att trogna fogdar tillskickas på
malmarna för att tillse, att invånarne där göra rätt för sig både mot kronan ocli
staden med gästning, dagsverken ocli annan tunga, »lika som det sker uti sta-
-i • °
den»; dagsverken o. d. från Norrmalm gjordes till slottet (upprepadt 1570). Ar
1529 lades S:t Klara gärde till stadens mulbete, hvilket senare bekräftas.
1563 är det en inhägnad, obebyggd plats, hvarest Johan år 1570 medgifver,
att tomter få upptagas till husbyggnader. Gärdet är fortfarande omgifvet
af stängsel, men småningom synas tomternas antal hafva tillväxt, så att
endast en mindre oinliägnad del fanns kvar till mulbete. Ar 1594 förnyas
tillåtelse till tomters upptagande och bekräftas stadens rätt att använda den
del, som icke är inhägnad, till betesmark. På kartan är gärdet uppdeladt i
kvarter liksom den östra malmen, hvilket gifver en datering senare än år 1570.
I allmänhet uppgifves, att staket upprests kring malmarna först i
samband med lilla tullens införande, men redan 1529 talas i privilegiebrefvet
om »malmarna inom stadens råmärke ocli frihet», och på kartan från
1500-talet är ett staket tydligt utsatt kring Norrmalm. Det synes gå fram från
Laduviken utmed nuvarande Artillerigården, skära södra delen af
Humlegården samt gå tämligen rakt öfver åsen ned till Rörstrandsviken. Nära
Träskrännilen är en insvängning af staketet med en byggnad, hvars
bestämmelse är mig obekant. Längre väster ut finnas två små byggnader
invid staketet samt en egendomlig figur i form af en 8.
Sjöfarten förbi staden gick genom Söderström, hvars vatten fick ett
snabbare lopp, allt eftersom stränderna vid Mälarens utlopp uppgrundades.
Skeppen måste halas uppför strömmen med tåg, och afgift erlades för
genomfarten. Ar 1557 var ett så liögt vattenstånd i Mälaren, att damluckorna vid
Söderströms kvarnar måste öppnas.
Södermalm hörde till staden med utlagor ocli tomtören, men var ojämnt
ocli illa bebyggd; stadsborna liade elär sitt förnämsta mulbete
Stockholm. I.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
