Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
mentstid med största allvar ocli hastighet sattes i verket, tillika med andra
gator västantill i staden och i båda förstäderna.» Härmed säges, att
reglering påbjöds, men att plan blott uppgjordes kring clen nämnda gatan. Att
därmed menas Konungsgatan i staden1 framgår af sammanhanget i
anteckningen med branden, och den omtalade »desseinen» torde vara inlagd på
1626 års karta, där en rak gata är framdragen söder ifrån till clen utdragna
Kåkbrinken, med regelbundna kvarter å ömse sidor.
Det återstår att utreda, huru clen anbefallda regleringen för öfrigt verk
ställts med kartors uppgörande och dylikt. Ar 1637 svarar regeringen på
magistratens frågepunkter, att den skulle i regleringsfrågor rätta sig efter
»den af salig kungl. maj:t förut gjorda ocli nu sedermera öfversedda och
förbättrade afrifning så i staden som på malmarna», men dessa sväfvande
ordalag utsäga ingenting bestämdt om Gustaf Adolfs reglering, som måhända
åberopas för att gifva mera kraft åt regeringens egna vidtomfattande planer.
Säkert är emellertid, att man gått längre än 1626 års karta angifver. Ar
1638 bestämdes i riksrådet att jämka på kyrkogårdsmuren kring
Riddarholmskyrkan, »därmed att justera gatan efter den clessein, som för detta gjord
är och sal. kungl. maj:t hafver approberat» (R.-Rådets prot, VII: s. 177). Ar
1630 får Åke Tott tillstånd att göra en bro från sitt lius på Gråmunkeholmen
till »det torg, som konungen låtit afsticka». Detta torg gent emot holmén
finnes ej på 1626 års karta, men på alla senare. Är 1635 anbefalles
uppbyggande af alla afbrända tomter i staden, ocli åberopas därvid Gustaf
Adolfs »clessein». Förordningar om reglering östantill i staden jämte dessein
däröfver åberopas äfven2, men om genomgripande regleringsplaner öfver
o
malmarna verkligen uppgjorts, måste tills vidare vara en öppen fråga. Ar
1632 finner man, att staden tillbyter sig tomter vid Södermalmstorg, hvilket
synes antyda något slags reglering, ocli kartan öfver Klaratrakten (Del. II
fig. 203) är måhända från Gustaf Adolfs tid.
I en rättegång om två tomter på Helgeandsholmen åberopas sedermera
stadens publika »planta», hvilkens »species är gjord i salig konungens tid
af Andrea Bureo ocli Olof Hansson» (Örnehufvud). »Den plantan, som
hänger i stadens byggnings collegio, är ett transsumpt af den förra» och »gjord
efter konungens död ocli i regeringens tid» (Rabe, Helgeandsholmen, sid.
58; Styffe, Kvarteret Bodarne, sid. 2). Ordalagen synas ånge, att det var
åtskillnad på »plantorna», hvilket äfven framgår af andra uppgifter, men
detta torde tills vidare vara allt, som kan sägas om Gustaf Adolfs reglering.
I behåll finnes däremot ett skarpt förbud mot bibehållandet af trä- och kors-
1 Ännu 1614 bär den på en karta namnet Konungsgatan, hvilket namn småningom
fick vika för Stora Nygatan.
2 Jmf. citat härom i afd. XXVI. Enligt anteckning i Palmsköldska saml. (XIV
del X: s. 503) skulle Gustaf Adolf befallt magistraten upplåta stadens tomter östantill åt.
dem, som ville bygga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
