Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
kungl. maj:t år 1695, att donatarierna skulle få friköpa hela tomterna eller
också betala tomtören; om donationen genom köp kommit i andra händer,
skulle endast den ursprungliga emottagaren erlägga afgift, ocli om han vore
insolvent, skulle intet vidare åtgöras. I allmänhet stannade sålunda ägarne
kvar i orubbad besittning af hus och tomter.1
* *
*
Efter ofvanstående redogörelse för 1600-talets regleringsarbete i
allmänhet återstår att taga i betraktande de olika stadsdelarnas utveckling
under samma århundrade.
Den egentliga staden förlorade sitt fästningsliknande utseende, i det att
murar och torn nedrefvos eller kringbyggdes. Ar 1636 försvann, såsom nämndt,
Draktornet, och år 1685 hvalfvet öfver Köpmangatan — antagbgen de sista
lämningarna af de äldsta försvarsverken. Norra porten stod kvar till år
1672, men den södra på holmen i Söderström fick vika redan vid
slussbyggnaden. Rådhuset vid Stortorget måste flera gånger repareras, men var
dock mycket bristfälligt på 1690-talet. Yid Storkyrkobrinken uppförde Axel
Oxenstjerna sitt vackra lius, som efter lians död upplåts åt banken år 1654.
Midt emot slottets södra port byggde Nikodemus Tessin sitt palats.
Nedanför slottet försvann skeppsgården, men där låg fortfarande en
snickareverkstad och slottets vedförråd. På Skeppsbron funnos förrådsskjul,
viktualie-vågen ocli koklius, och vid densamma lågo packhuset ocli det stora
våghuset, med varubodar framför. Vid Järntorget byggdes det nya bankhuset;
där liade år 1612 hertig Johan af Östergötland hållit hof, och på torget
afrättades stundom förbrytare. Norr därom är på 1626 års karta en öppen
plats, hvarest Johan III påbörjat en kyrkobyggnad. Gustaf Adolf skänkte
tomten med all huggen sten till ridderskapet och adeln att där uppföra sitt
riddarhus. Ett par närliggande lius inköptes för att få större byggnaclsyta,
men tomten befanns olämplig ocli såldes i smärre lotter år 1656, enligt beslut
året förut.
Vid Svartmunkegatan låg accisliuset, som till hälften tillhörde staden, ocli
riksrådet Jesper Mattsson Kraus’ lius, i hvilket han år 1621 (bekräftadt 1679)
fick rätt att inrätta värdshus med vinutskänkning till härbergerande af
utländska gesandter och andra ståndspersoner. Vid Österlånggatan finner
man »papisternas lius», indraget bland Vadstena klosters egendomar ocli
af Sigismund inköpt af dåvarande ägaren, baron Keitli (1594), och öppnadt
för katolsk gudstjänst. Vid Skärgårdsgatan låg Vår Frus gillestuga, som
stundom på 1500-talet upplåts såsom bostad åt gesandter eller till kungliga
handtverkare, men lämnades till staden år 1573 och användes såsom festlokal.
Västan till tillkommo de båda Nygatorna, af hvilka den »Stora» ännu
år 1644 kallas Kungsgatan, stundom med tillägget »Nya», hvarur förkortnin-
1 Jrnf. Bihang n:r 27 till stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande 1892, sid. 6 fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0147.html
