Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
någon ro förrän han afyttrat clem, hvilket ger utländingen öfvertag vid
prissättningen.
Botemedlet sökes i en köphandelsordning af samma år (1559), hvilken
ej synes vara bevarad, samt i »den ordning, som kungl. maj:ts vår nådigaste
herres köpmän på alle perdseler både med inköpande ocli utsäljandes varda .
Större delen af uppbörden erlades in natura, hvarför Gustaf hade egna
köpmän till varornas försäljande ocli egenmäktigt sökte bestämma
varupriset. Från år 1555 känner man en ordning för handeln, som Gustaf
utfärdat till tjänst för sina egna ocli städernas köpmän, där pris utförligt
bestämmas både för inhemska ocli utländska varor. 1559 års ordning innehöll
säkerligen också pristabeller.
I ofvannämnda, af borgerskapet utfärdade stadgar heter det vidare, att
hvarje borgare, köpman eller annan i Stockholm, som blifver befunnen med
otillbörligt inköpande på utländska varor af de främmande eller med sådant
skadeligt lånande ocli borgande — eller ock med vanvyrdeligt utsäljande till
de främmande på de inländska varor», skall mista godset ocli förvisas ur
staden. För att kunna bestämma priserna fordrades enigt ocli klokt
uppträdande, och därför stadgas vidare, att, innan ett skepp utseglar från Stockholm,
skola köpmännen enas om dess destinationsort, så att varor ej utskeppas till
olämplig ort. Om detta oaktadt Hera svenska skepp inlöpa i samma
utländska hamn, få de ej bjucla under hvarandra, utan skola enas om priserna;
den som ej håller öfverenskommelse!] eller inför utländingarna beklagar sin
oförmåga att sälja billigt, skall viel hemkomsten straffas såsom förrädare.
Frågan om sammanslutning var väl ännu för tidigt väckt, men redan
viel 1500-talets midt mötas vi sålunda af den anda, som skapar de stora
handelskompanierna på 1600-talet. Tills vidare fingo Stockholmsborgarne
nöja sig med en mängd gynnande förordningar: deras skepp skulle vid
fraktkammaren befraktas före andras; utländingar fingo endast sälja i parti,
så att utminuteringen förbehölls svenskarne; skarpa påbud utfärdades mot
krigsfolk och andre, som tilltvungo sig varor på kreelit. I strid med
endräktsidéerna stod köpmännens uppdelande i olika kategorier, i det att
fastighets-ägande borgare fingo fullständig tullfrihet, ocli andra fingo betala half eller
liel tull. Ar 1542 beviljades också åt magistratens medlemmar uteslutande
rätt till handel med tran. De hade äfven rätt till förköp näst konungen.
Oupphörligt ingrepo konungarne, mest Gustaf Yasa, i handelns gång.
Än utfärdades en varning för lybskt kläde, än prislistor och förbud att köpa
eller sälja dyrare än bestämdt var. Vid början af Gustaf Yasas regering
måste en borgare utverka konungens tillåtelse att flytta till annan stael, ocli
ännu år 1544 förordnar Gustaf särskilda personer att, förmedla handeln
mellan borgerskapet och ett holländskt handelsskepp, så att clet »måtte gå
lika till». Man finner äfven, att Gustaf försträckt behöfvande köpmän
penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
