Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
två personer ä 150 cl., samt dessutom stads skrifvaren (200 d.), skarprättaren
(13 d.) jämte ett par andra tjänstemän. Malmen fick löfte om egna privilegier
åren 1616 och 1622, och slutligen uppgjordes år 1624 ett förslag till dylika,
men det blef aldrig utfärdadt. Enligt de 45 paragrafernas innehåll skulle
norra förstaden ocli dess borgare njuta all den rättighet och frihet, som
Sveriges stadslag ocli handelsordinantian gifva städerna; styrelsen skulle
bestå af en syndikus, 2 kämnerer, 2 borgare såsom byggmästare och ett
borgareråd af 48 medlemmar. Skatt ocli tomtören skulle upptagas för att användas
för stadens utgifter, och alla husägare skulle deltaga i utgörandet af borgerlig
tunga. Dessutom gjorde kronan samma medgifvande i fråga om sakören,
arfpenningar o. d. som gent emot själfva staden. — Norrmalm hann aldrig
få tillbörligt fasta institutioner såsom eget samhälle, och till all lycka blef
dess afsöndring från Stockholms stad ej beståndande.
I stadens finanser återspeglas för äldre tider dess lif i högre grad än
nu för tiden. Det är ej blott torra siffror som meddelas, utan smånotiser
rörande medlens användning, som väcka intresse. En gång sändes »en
färsk oxe» till herredagsmännen i Uppsala, ocli år 1593 utbetalades arfvode
för en kokerska, som följde med stadens ombud till samma stad. Men äfven
de torra siffrorna få lif, om man vill göra sig besvär att tänka sig in i hvad
de betyda. Yid 1500-talets midt lefde man ännu »ur hand i mun», som
det synes, utan annan beräkning än den, som de föregående årens erfarenhet
lämnade. Men man märker en långsam förändring till det bättre, ocli när
Stockholm helt plötsligt blir storstad jiå 1600-talet, svälla inkomster ocli
utgifter lika hastigt ut ocli nödvändiggöra noggrannare beräkningar. Det blir
därjämte en revolution i räkenskapsföringen, från otympliga anteckningar
till prydliga liufvudböcker, renskrifna från koncept ocli med vidlyftiga
bilagor. Äfven i detta afseende torde 15—1600-talen vara den intressantaste
perioden i stadens historia.
Yid 1500-talets midt uppburos i staden afgifter af två slag och på
olika sätt. Sic ott,herr ar na uppburo stadens enskilda medel, hvartill räknas
s]cott, tomtören, hus- och bodhyra ocli tullen af kvarnarna, pål- ocli
kolhus-penningar, testamentspenningar, accis på ölförsäljning (från 1555) och stundom
afgift för vakthållning (= vårdpenningar). Den andra delen af uppbörden
kan kallas för kronans uppbörd, emedan en del gick till konungen, och
upptogs af kämnererna. Hit liöra sakören, strömpenningar, gatuöres-, taxöres-,
pante-, brännvins-, mästermanspenningar m. m. Staden erhöll vanligen hälften
af sakören och ibland hälften af all denna uppbörd. Förhållandet mellan
olika poster visas af följande tabell, som meddelas efter Forssells Sveriges
inre historia, II s. 75:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
