Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
Siffrorna stå ej alltid under hvarandra; utgifterna ordnas kronologiskt
med »item» framför hvarje post, och sammanfattning saknas. I
skott-herrarnes räkenskaper förekomma dock särskilda tomtöres- och liyreslängder.
Räkenskapsåret räcker från omkring 1 maj till samma tid nästa år.1 Större
reda införes småningom. Redan under 1500-talet sammanfattas lönerna till
en viss aflöningslängd; på 1600-talet börjar särskild »byggningsbok» föras;
räkenskaperna uppföras i »koncepthufvudböcker» och införas redigare i
»huf-vudböcker», där ett sammandrag sättes främst under rubriken
»kapitalhufvud-räkning» med debet- ocli kredit-sida, och hänvisning till viss folio med
specialräkenskaper. Denna utveckling är färdig på 1640-talet. 1641 års
räkenskaper äro förda efter kalenderår.
Den tyngsta bördan, som Stockholms borgerskap måste underkasta
sig till staten, var uppsättande och underhåll af båtsmän. Krigen följde
tätt på hvarandra, ocli otjänstbart manskap skulle genast ersättas med nytt,
hvartill kom att styrkan vid svår fara måste ökas. Så synes lia skett under
Kalmarkriget, efter* hvars slut Gustaf Adolf minskade antalet af stadens båts-
~ a
män från 300 till 150. År 1616 anbefalldes staden att öfver vintern hålla 54
båtsmän ocli 115 bysseskyttar. Genom privilegiebrefvet af år 1636 nedsattes
antalet till 100, men år 1644 måste det höjas med en tredjedel, hvilket varade
till 1646. Yid riksdagen 1652 fattades beslut om fördubbling, hvilket beslut
tillämpades till 1660 ocli sedermera å nyo upplifvade» under danska kriget
på 1670-talet, efter hvars slut fördubblingen under några år synes lia ersatts
af penningeafgift. Antalet kom att stanna vid 100 i fredstid, men ökades
fortfarande under krig (t. ex. 1713).
Borgarnes skyldighet att deltaga i inkvarteringen af soldater inskärptes
flerfaldiga gånger under 1500-talet. Antalet växlade: år 1602 fastställdes
det till 100 soldater jämte hofstaten. Kungl. maj: t reglerade bördans
utgörande och kunde alldeles frikalla enskilda borgare. Den icke borgerliga
befolkningen undandrog sig som oftast lielt och hållet denna tunga.
Äfven andra bördor hade staden att bära. Så pålade Gustaf Adolf år
1617 borgerskapet att mottaga säd af kronan och baka eller brygga åt armén,
hvilket gaf anledning till påbuden om allmänna bryggare- och bagarehus, för
att lindra borgarnes besvär. Redan förut (1572) liade Johan III begärt
brännvin af staden för arméns behof, och år 1589 befallde han borgerskapet
att sända spannmål till bergslagen ocli sälja den till billigt pris. Ofta måste
staden skaffa transportskepp till kronans tjänst, t. ex. 1582, 1603, 1629. Är
1645 ålades hvarje barberare att sända en mästersven till flottan.
1 Dess slut står antagligen i samband med borgerskapets sammankomst vid
val-borgsmässotiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
