Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 STOCKHOLMS STYRELSE OCH FÖRVALTNING.
lägenheter ocli dess invånare. Han skulle vara stadens ocli borgerskapets
förman, befrämja Guds ära och den rätta gudstjänsten, hafva vård och
inseende öfver fromma stiftelser och fattighusen, tillhålla magistraten och
borgerskapet att gifva flitig akt på deras sysslor ocli handtering, öfvervaka
rättskipningen vid stadens domstolar, vara noga underrättad om stadens
tillstånd, inkomster, handel, näringar och handtverk, tillse, att kronans
kontributioner efter pålitliga mantalsskrifningar ocli taxeringar i rätt tid
indrefvos ocli vederbörligen aflämnades, fastställa taxor för vissa
förnödenheter samt för hyrkuskar ocli åkare, handhafva exekutionsverket, tillse att
laga stadgar och förordningar efterlefdes, hafva tillsyn öfver fångvården samt
med biträde af polismästaren hafva öfverinseendet ocli hufvud styrelsen af
hela politiväsendet i Stockholm, med mera.
Den närmaste styrelsen öfver hufvudstaden likasom (ifver andra städer
handhades i äldsta tider af fogaten med rådet och senare af borgmästare
och råd. Så länge borgmästare- ocli rådmansbefattningarna voro
ambula-toriska, lyckades emellertid deras innehafvare ej förvärfva sig den nödiga
auktoriteten. Riksrådsprotokollen under Kristinas förmyndareregering
ådagalägga, att det ej var synnerligen väl beställdt på Stockholms rådstuga. Så
kom i sammanhang med nya privilegier på tal de missbruk, till hvilka
magistratens ledamöter gjort sig skyldiga »genom kleenmodighet att försvara de
förra privilegierna», och uppmanades de att »taga deres embetes plicht i
noga acht, sättiandes privata baak dörren, föra embetet med auctoritet och
vördning, och den som synder uthan anseende straffa». I den mån de i
början af 1600-talet först framträdande grundsatserna om magistratens
permanens och ärendenas fördelning mellan magistratsledamöterna hunno göra
sig gällande, inträdde ett bättre sakernas skick.
Yid sidan af borgmästare och råd under öfverståthållarens presidium
fortgick från äldre tider menighetens inflytande på stadens styrelse. Redan
i medeltiden uppkom ett permanent borgareråd. De 48 af borgerskapet fingo
sig dock ej i 1672 års förordning öfver Stockholms stads styrelse tilldelad
någon annan plats än såsom bisittare i stadens kollegier. En själfständigare
ställning erhöllo borgerskapets äldste, dåniera 50 till antalet, då de år
1772 fingo rätt att utse »af sina medel» två ordförande.
Stadens skattskyldige invånare voro emellertid ej alldeles uteslutna
från omedelbar handläggning af sina angelägenheter. När de vid särskilda
tillfällen kallades för att höras, visste de att väl försvara sina ekonomiska
intressen gentemot så väl borgmästare ocli råd som regeringsmakten. De
förstodo ock att själfmant göra sig påminta ocli tilltvinga sig ett ord
med i laget, ja, de drogo ej ens i betänkande att göra verksamt
motstånd mot riksens ständers påbud. Såsom bevis härpå må anföras hvad
som tilldrog sig i följd däraf, att 1723 års riksdag, i afsikt att bilda en fond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
