Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
STOCKHOLMS STYRELSE OCH FÖRVALTNING.
den skyldighet att föra handelsregister, som i andra städer hvilar på
magistraten.
Enligt 1862 års kommunalförordning fordras öfverståtliållareämbetets
stadfästelse för att gifva gällande kraft åt de stadsfullmäktiges heslut, som
ej skola underställas kungl. maj:ts pröfning eller uttryckligen undantagits
från all stadfästelse. Dessa undantag äro i allmänhet tämligen själfklara.
Det viktigaste afser sådant beslut om skattebidrag, som ej faller under
bestämmelserna om stadfästelse af kungl. maj:t.
Besvär öfver stadsfullmäktiges och förvaltningsnämndernas beslut få
anföras hos öfverståthållareämbetet, när beslutet kränker enskilds rätt, strider
mot allmän lag eller författning eller eljest hvilar på orättvis grund eller
öfverskridit de beslutandes behörighet.
Oaktadt Stockholm, såsom ofvan omtalats, liade från de andra
städernas fristående förordningar 0111 sockenstämmor ocli fattigvård, blef icke i
det allmänna förslag till kommunalstyrelse i stad, som på riksens ständers
begäran uppgjordes år 1859, ifrågasatt annat än att förslaget skulle gälla
äfven för hufvudstaden. Först i den kommitté, som Stockholms magistrat
och borgerskapets femtio äldste, sedan förslaget hänskjutits till deras
yttrande, nedsatte, gjorde sig den åsikt gällande, att Stockholm borde få en
särskild kommunalförordning. Såsom hufvudskål härför åberopades det
olämpliga däri, att magistratens ledamöter, såsom utöfvande rättskipningen
inom kommunen, tillika skulle bringa kommunens beslut till verkställighet
ocli hand hafva förvaltningen af dess medel. Denna verkställighet och
förvaltning ansågs i stället böra anförtros åt delegationer, utsedda af
kommunens representanter. Äfven mot den stadsnämnd, som enligt samma förslag
skulle sättas viel magistratens sida efter mönstret af borgerskapets äldste,
gjordes principiella anmärkningar, och i stället föreslogs en myndighet med
det namn och den behörighet, stadsfullmäktiges beredningsutskott
sedermera erhöll. I enlighet med dessa åsikter utarbetade kommittén år 1861
ett förslag till kommunalförordning för Stockholm, hvilket förslag skilde sig
från clen nästföljande året utfärdade förordningen hufvudsakligen däri, att
kommittén tänkt sig, att stadsfullmäktige skulle själfva utse sin ordförande.
Förslaget biträddes i alla delar af magistraten och de 50 äldste. Hos
öfverståthållareämbetet åter mötte betänkligheter att lielt ocli hållet utesluta
magistraten från kommunalförvaltningen, hvadan ämbetet ifrågasatte, att
magistraten skulle bland sina lagfarna ledamöter utse delegerade att deltaga
i förvaltningsnämndernas verksamhet. Vidare gjordes mot förslaget clen
erinran, att öfverståthållaren borde uttryckligen bemyndigas att öfvervara
stadsrepresentationens sammanträden och deltaga i öfverläggningarna men
ej i besluten. I förra hänseendet delade regeringen ej
öfverståtliållareämbetets betänkligheter, men frågan om ordförandeskapet afgjordes genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
