- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
217

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE STADEN OCH DESS BEFOLKNING.

217

Hela tomtområdet, det ännu obebyggda inräknadt, hade i jämnt tal vid
1896 års början ett innehåll af 125,424 ar, däraf omkring 5,8 g procent
belägna å ofri grund. Främst kom Kungsholmen med 29,179, därnäst Katarina
församling med 23,282 ar. Minsta ytinnehållet erbjöd staden inom broarna
med 2,028 och därnäst Djurgårdsstaden med 2,143 ar.

Det planlagda området var vid nämnda tidpunkt indeladt i 811 kvarter
med 6,277 tomter. I detta afseende bildade de territoriella församlingarna
tre grupper. Största antalet kvarter och tomter förekom i Katarina, Adolf
Fredriks, Maria och Ladugårdslands församlingar, där kvarterens antal
växlade i ofvan skrifna ordning mellan 148 ocli 100 samt tomtantalet mellan

I,131 ocli 788, med den ändring i ordningen, att tomtantalet var större
i Ladugårdslands än i Maria församling. Mellangruppen utgjordes af
Stor-kyrko, Kungsholms ocli Klara församlingar, af hvilka den förstnämnda hade
89 eller det största ocli den sista 07 eller det minsta antalet kvarter, under
det att Kungsholmen stod främst med 515 ocli Klara lägst med 451 tomter.
I Jakobs församling voro kvarteren 36, i Johannes 34 och i Djurgårdsstaden

II. I samma ordning växlade på dessa ställen tomtantalet mellan 377 och 47.

Administrativa och andra indelningar.

Bland de hvarjehanda ändamål, för hvilka stadens område indelats,
märkes i främsta rummet mantalsskrifningen med livad därtill hörer. Rotarna,
som sammanfalla med bevillningsberedningsdistrikten, äro 21, bestämda efter
församlingsindelningen. Storkyrkoförsamlingen bildar ensam en rote. Två
rotar förekomma åter så väl i Klara som Kungsholms församlingar. I hvar
ocli en af Adolf Fredriks, Jakobs ocli Johannes med Skepps- ocli
Kasteli-holmarna, Katarina ocli Maria församlingar finnas tre och i Ladugårdslands
församling med Djurgården fyra rotar.

Så väl riksdagsmanna- som stadsfullmäktigevalen ske i fem kretsar,
hvilka dock äro olika för hvartdera slaget af val.

Yid riksdagsmannavalen bildas första kretsen af Storkyrko- ocli Katarina
församlingar, den andra af Klara samt Jakobs ocli Johannes församlingar
med Skepps- ocli Kastellliolmarna, den tredje af Adolf Fredriks och östra
roten i Kungsholms församling, den fjärde af Ladugårdslands församling
med Djurgården ocli den femte af Maria samt västra roten i Kungsholms
församling. Tredje och fjärde kretsarna utse hvardera fem, livar ocli en af
de öfriga fyra riksdagsmän.

För stadsfullmäktigevalen, vid hvilka enligt regeln tio utses årligen i
hvarje krets, äro Storkyrko ocli Kungsholms församlingar jämte Skepps- ocli
Kastellliolmarna förenade till en krets. Klara ocli Johannes församlingar
samt den norra del af Jakobs församling, som ingår i Roslagsroten, utgöra
den andra kretsen. Den tredje åter bildas af Adolf Fredriks samt åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free