Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE STADEN OCH DESS BEFOLKNING.
223
Af de vid 1890 års folkräkning kyrkoskrifna 246,454 invånarne Lödde
193,919 i 48,078 hushåll af två eller flera personer, hvadan föga mer än 4
personer kommo på hvarje sådant hushåll. De ensamt boende uppgingo
till ett antal af 42,948. De öfriga 9,587 voro intagna å 55 allmänna
inrättningar och räknades därför icke till något hushåll.
Flertalet af Stockholms invånare ha sin födelseort utom staden, hvilket
förhållande säkerligen är mycket gammalt. Yid 1890 års folkräkning voro i
medeltal för hvarje hundrade 40,18 infödingar, 57,9 0 födda på annat ställe i
riket samt 1,7 2 utomlands. För 0,2 o procent var födelseorten ej känd.
Äktenskap. Födda och döda. Flyttningar.
Af de 24 femårsperioderna 1776—1895 förekomma endast 3, under hvilka
ingångna äktenskap varit så talrika, att i medeltal ett infallit på färre än
100 invånare. Det minsta relativa antalet förete åren 1846—1850, då hvarje
137:de invånare gifte sig. Under sista femårsperioden var förhållandet 1:135.
Yid midten af 1700-talet voro blancl 100 lefvande födde omkring 9 af
oäkta börd. Proportionen af oäkta barn steg dock snart, så att de år 1800
voro mer än 36 procent af alla lefvande födde; år 1810 hade de nått till nära
42,5 samt år 1855 till öfver 46 procent. Sedan dess har ett ganska stadigt
aftagande ägt rum, så att antalet barn af oäkta börd från ocli med år 1868
hållit sig under 40 ocli från och med år 1884 under 30 på 100 lefvande
födde. År 1895 var procenttalet 28,8 5.
Endast under 4 af åren 1749—1858 var förhållandet mellan födda ocli
döda sådant, att de föddas antal öfversteg de dödas, hvadan hufvudstadens
tillväxt under denna tid uteslutande berodde på flera in- än utflyttande.
Därefter inträdde ett glädjande omslag. Från och med 1859 förete endast de
fyra åren 1862 samt 1873—1875 öfverskott af döda, och af dem är det
endast 1875 års öfverskott, som är mera betydande, då det uppgick till
1,513, eller väsentligen högre än de tre andra årens tillhopa.
Den mantalsskrifna folkmängden vid 1896 års ingång var 7,796
personer större än nästföregående år vid samma tid. Tillväxten, som genomgick
alla rotar, berodde, hvad angår 2,322 personer, på skillnaden mellan födelse
och dödsfall, i det att 6,770 blifvit födde ocli 4,448 aflidit. De öfriga 5,474
utgjordes af skillnaden mellan de till staden inflyttade ocli dem, som
därifrån utflyttat. Hela antalet till de särskilda rotarna flyttade, inräknadt
sådana som endast flyttat från en till en annan rote, uppgick till 70,023.
De, som utflyttat från någon rote, vare sig utom staden eller till annan rote,
voro åter 64,549 till antalet. Lägges härtill det betydliga antal personer,
som bytt bostad utan att flytta från sina rotar, visar sig, att Stockholms
invånare äro ett ganska rörligt släkte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
