- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
227

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE STADEN OCH DESS BEFOLKNING. 285

af förhållandet med dem bland de valberättigade, hvilka på grund af
obetalda utskylder ej ägde deltaga i valen. Antalet röstberättigade vid
stadsfullmäktigeval hade pä de första femton åren fördubblats, nedgick åter
betydligt år 1885 på grund af tillämpningen af bestämmelserna om höjning
af det inkomstbelopp, som skulle vara fritaget från bevillning, men ökades
ganska snart å nyo, så att 1891 års valmän voro flere än 1884 års ocli 1896
års 2,4 gånger så många som 1869 års, eller 61,087 mot 25,231.
Röstberättigade vid riksdagsmannaval hafva allt ifrån år 1869 nästan oafbrutet ökats
till antalet, som år 1896 nått en storlek af 41,467 eller mer än 5 gånger så
många som år 1869, då de voro 7,914.

Bland stadsfullmäktiges valmän voro 48,3 9 procent på ofvan angifna
grund år 1869 oberättigade att
utöfva sin rösträtt. Denna jirocent
nedgick till en början så, att den
till ocli med år 1879, utom ett år,
liöll sig ungefär mellan 34 ocli 45,
men steg därefter och var år 1884
uppe i 53. Den nedgång, som
visade sig efter ofvan omtalade
ändring i bevillningsförordningen,
blef ej långvarig. Procenten kom
snart åter upp till 50 ocli mera, var
år 1891 högre än 59 och har sedan
dess endast obetydligt nedgått.

Till en början var
förhållandet vida gynnsammare i fråga om
röstberättigade vid
riksdagsmanna-val. De oberättigades procent, som
år 1869 var omkring 11,5, sjönk
efter hand till något under 4; och
den därpå följande stigningen var, om ett år undantages, ej starkare, än
att procenten år 1879 hunnit till något mer än 9; men därpå följde en
mycket snabbare tillväxt. År 1887 hade procenttalet kommit upp till öfver
41 och år 1891 till mer än 51, var år 1893 större än 59, det vill säga något
högre än motsvarande tal vid stadsfullmäktigeval. De, som på grund af
bristande betalning af stadsutskylder varit urståndsatta att utöfva sin
rösträtt, voro åren 1893 ocli 1894 i proportion flera vid riksdagsmanna- än vid
stadsfullmäktigeval, samt åren 1895 och 1896 i det närmaste lika,
sistnämnda år omkring 58,9 procent.

Yid det första stadsfullmäktigevalet tillstädeskonimo 1,930 valmän.
Intresset för dessa val aftog ganska snart, så att det dröjde ända till år
1882, innan de väljande voro lika många som år 1863. Af behöriga valmän

1 2 1

86. Valmän, som deltagit i stadsfullmäktigeval,
i procent af dem, sora ägde utöfva rösträtt.

1. Val af en. 2. Val af tio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free