Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
STOCKHOLMS FINANSER.
af utgifterna cle fem åren 1886—1890. Den följande tiden utgick
kommunalskatten oafbrutet åren 1891—1896 med 4 kronor å hvarje kronas bevillning
till staten för fastighet samt inkomst af kapital ocli arbete, men vid
fastställande af 1897 års stat sattes den åter till 3 kronor 50 öre.
Ett begrepp om hvad kommunalskatten år efter annat inbragt i
stadskassan, erhålles genom de upplysningar, att under de 17 år, denna skatt
hölls vid sitt ursprungliga belopp af 3 kronor å hvarje bevillningskrona,
den behållna inkomsten ökades från nära 927,000 till mer än 2,231,200
kronor, eller det sjuttonde året inemot 2 V2 gånger så mycket som det
första; att, då den från 3 till 3,5 kronor höjda skatten första gången utgick,
inkommo omkring 2,645,400 och för femte året af dess tillvaro nära 2,887,100
kronor; samt att kommunalskattens uppbringande till 4 kronor medförde för
första året en behållen inkomst af 3,421,600 kronor. Den för 1896 års
behof pålagda skatten har hittills medfört en behållning af 3,850,500 kronor.
Jämte inkomstskatter pålade stadsfullmäktige under några år en till
fattigvårdsnämnden ingående fattigvårdsafgift af 75 öre för hvarje person,
som fyllt 18 år; men denna afgift upphörde med år 1883.
Hundskatten, som utgick med 5 kronor åren 1862—1882, inbragte under
denna tid omkring 11—21 tusen kronor om året. Antalet skattlagda hundar
var under perioden lägst 2,016 (1864) och högst 4,232 (1877). Då med år
1883 skatten höjdes till 10 kronor, nedgick hundantalet från 4,129 till 3,729
ocli sjönk sedan ytterligare till 3,019 år 1888. Under de nio år,
tiokronors-skatten ägde bestånd, växlade denna stadens inkomst mellan 37,290 och
30,190. Med år 1892 höjdes hundskatten till 15 kronor med den påföljd, att
antalet hundar minskades från 3,211 till 2,841. Det liar sedan dess ännu
mer nedgått till lägst 2,721 år 1894. Inkomsten uppgick år 1896 till 43,620
kronor.
Nu omtalade skatter äro emellertid ej de enda kommunalutskylder, som
hvila på stadens invånare. Den personliga sjukvärdsafgiften, som dock
betraktas såsom en bland kronoutskylderna, ehuru den går till kommunalt
ändamål, utgöres i Stockholm efter samma regler som i det öfriga riket.
Denna afgift liar på senare tiden satts lägre än det högst tillåtna beloppet,
som är 50 öre för man ocli 25 öre för kvinna, ocli utgjorde 30 öre för man
ocli 15 öre för kvinna år 1896 samt är för år 1897 föreslagen till samma
belopp.
För den allmänna folkskolekommunens räkning uttaxeras årligen en afgift,
beräknad efter bevillningskronan. Den liar småningom höjts, senast till 90
öre å hvarje sådan krona.
Dessutom äro stadens invånare skattskyldiga till livar sin församling.
Församlingsafgifterna, dels personliga och dels inkomst- och fastiglietsafgifter,
skilja sig rätt mycket från hvarandra i de särskilda territoriella församlingarna.
De största personliga afgifterna erläggas af Kungsholms- ocli Adolf Fredriks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
