Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 STOCKHOLMS POLIS.
skyldighet, som i äldsta tider ålåg enhvar, som i staden bodde och brukade
någon borgerlig näring, att hålla vakt ocli vård »både för eldsvåda och
andra farlige lägenheter» (Priv. för Stockholm 1570). I mån som det
personliga uppfyllandet häraf blef alltmer betungande, utbyttes detta onus mot
en afgift benämnd »knektepenningar», hvarmed en kår af fast anställda
legoknektar uppsattes. Denna stadsvakt utgjorde 1594 trettiotvå knektar; tre år
efteråt lär antalet hafva ökats med icke mindre än hundra man. Sedermera
synes styrkan hafva sjunkit, ty 1663 utgjorde vakten allenast 70 man, under
befäl af en löjtnant; därefter ökades kåren åter till ungefärligen sitt förra
antal. 1761 bestod stadsvakten af 1 kapten, 1 löjtnant, 1 fänrik, 5
underofficerare ocli 130 soldater, hvartill kommo trumslagare, pipare och profosser.
Kåren, som stod under högsta befäl af stadsmajoren, aflönades, utrustades
ocli underhölls af borgerskapets bemedlingskommision. Officerarne vid
kåren antogos af öfverståthållaren och magistraten på politikollegiums
förslag; underoficerarne tillsattes af politikollegium. Hela stadens kostnad för
stadsvakten uppgick 1761 till 9,994 d:r s:mt.
Stadsvakten tjänstgjorde till fot, men ett försök att upprätta en ridande
vaktkår skedde ock. På 1660-talet hade staden under någon tid
underhållit 20 af kronans ryttare för att göra vakttjänst under de mörkaste
nätterna; i stället för denna anordning förordnade kungl. maj:t år 1667, att en
»bereden ordinarie nattvakt» skulle på kronans bekostnad upprättas, med
en styrka af »36 gemene med dess officerare». Denna trupp, som benämndes
archerer1, skulle förekomma oljud och oskick på gatorna samt hämma
slagsmål och öfvervåld; för detta ändamål skulle hvarje natt patruller å 6 man
och 1 korporal utgå, en å hvardera malmen. Redan 1669 afskaffades
emellertid archererna, enär de icke »presterat den nyttan, som vi (kungl. maj:t)
därmed intenderat»; särskildt hade det visat sig, att de icke så bekvämt som
fotvakten kunde öfverrumpla och fasttaga våldsverkare. Anslaget skulle i
stället användas till förstärkning af stadsvakten till fot, så att denna kunde
»uppvakta i alla gatuliörn».
Stadsvaktens corps de garde var ursprungligen i det gamla rådhuset
vid Stortorget, men flyttades sedermera till det nya rådhuset.
Stadsvakten stod under öfverståtliållarens samt borgmästares ocli råds
lydno, ocli liade att sätta deras befallningar i verket, med våld om så
behöfdes. Den var sålunda det verkställande organet för stadens styrelse.
Men som ordningens upprätthållande i staden var magistratens främsta
plikt, blef stadsvaktens hufvudsakliga uppgift att sörja därför; särskildt
liade stadsvakten, efter archerernas afskaffande, till åliggande att hindra
oljud och öfvervåld nattetid. Sin verksamhet för ordningens öfvervakande
utöfvade stadsvakten icke genom en ordnad patrulleringstjänst, ehuruväl
1 Af franskans »archers», senlatinets »arcivarii» — ett slags lätt rytteri,
ursprungligen beväpnadt med bågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
