Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 STOCKHOLMS POLIS.
Brutalitet och själfsvåld liade till följd häraf till en betänklig grad inrotat
sig inom kåren, och därigenom hade densamma förlorat allmänhetens
aktning och förtroende.
Dessa missförhållanden ledde i slutet af 1830-talet till ett par
förändringar inom polisväsendet i modern riktning, hvilka infördes genom
öfver-ståthållareämbetets instruktion för Stockholms stads fiskaler ocli polisbetjänte
den 12 oktober 1839. Den viktigaste af dessa var inrättande af
polisvakt-kontor. Förut fanns ingen annan utväg för den, som såg sig nödsakad
anlita polisens hjälp, än att uppsöka någon polisman i hans bostad eller
där lian eljest kunde träffas samt begära lians biträde. Till undvikande af
den tidsutdräkt samt de svårigheter och obehag af flere slag, som
naturligtvis alltför ofta föranleddes häraf, stadgades nu, att i staden skulle finnas
tre s. k. polisvaktkontor, å hvilka enhvar, som var i behof af polisens
hjälp, ägde anmäla sig på hvilken timma af dygnet som helst. A hvarje
kontor skulle alltid en gevaldiger och tre uppsyningsmän vara tjänstgörande;
gevaldigern förde befäl å kontoret ocli var ansvarig för att vid
förekommande fall stadens invånare med all möjlig beredvillighet tillliandaginges;
dessutom liade han att föra journal öfver hvad som tilldrog sig å kontoret.
Tillika vidtog man flere mått ocli steg för disciplinens höjande inom
poliskåren. Suborclinationen inom densamma fastställdes noggrannare;
staden indelades i tre polisdistrikt, å hvilka polisstyrkan fördelades till
tjänstgöring. I hvart och ett af dessa distrikt fördes befälet af en af de tre
stadsfiskalerna; distrikten åter indelades i smärre områden, af hvilka hvarje
stod under inseende af en gevaldiger. Därjämte blefvo personalens
löneförmåner icke oväsentligt höjda.
Ungefär samtidigt vidtogs inom själfva polisstyrelsen en förändring, som
syntes böra medföra gagneliga följder äfven för disciplinen inom poliskåren.
Oaktadt underståthållaren vid denna tid handlade en stor del af
sessions-göromålen i poliskammaren, hade polismästaren så småningom blifvit så
upptagen af löpande mål ocli ärenden, att lian icke hann ägna tillräckligt
arbete åt öfvervakande af poliskårens verksamhet. I anledning häraf
förordnades genom kungl, bref den 28 september 1838 en person till biträde
åt polismästaren under benämning biträdande polismästare. Göromålen
fördelades så mellan polismästaren ocli den biträdande polismästaren, att åt
den förre förbehölls allt, som rörde säkerhetspolisen, och åt den senare
lämnades alla öfriga ärenden.
Fastän anordningen med en ordinarie och en biträdande polismästare
sedermera bibehölls och blef permanent, uppfördes den biträdande
polismästaren aldrig å ordinarie stat, utan tillsattes alltjämt på förordnande
mot ett arfvode af 800—1,000 rdr b:o. Ej heller utfärdades någon instruktion
för lionom; tvärt om upphäfdes den år 1838 fastställda arbetsfördelningen
mellan de både polischeferna genom kungl, bref den 6 juli 1849, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
