Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
STOCKHOLMS FOLKSKOLOR.
Skoltiden beräknades börja i barnets sjunde år och sluta, då det
uppnått 13 ä 15 år. Den dagliga undervisningstiden bestämdes redan då till
tiden mellan kl. 8 f. m. och 1 e. m. med 10 minuters uppehåll mellan livar
ocli en af de fem lektionerna, tillkommande det dock inspektor att under den
mörkare årstiden vidtaga erforderliga förändringar i afseende å lärotimmarnas
början. Undervisningen i sång och gymnastik förlades till eftermiddagen.
Tillika bestämdes, att, så snart ske kunde, med folkskolan skulle
förenas en afton- och söndagsskola för ungdom öfver 13 år till befästande och
utvidgande af de i folkskolan förvärfvade kunskaperna.
Då vid denna tid åtskilliga anmärkningar förekommo mot den då
följda metoden — växelundervisningsmetoden — samt det ansågs kunna
blifva af väsentligt gagn, om någon erfarenhet vunnes om fördelarna af den
i stället till antagande föreslagna s. k. åskådningsmetoden och bästa sättet
för densammas tillämpning, innan förändring däri uti samtliga skolorna
infördes, så fann öfverstyrelsen det önskvärdt, att en läroanstalt inrättades,
hvilken till sin organisation kunde tjäna som mönster för folkskola i stad,
och efter hvilken de öfriga folkskolorna i hufvudstaden efter hand kunde
ombildas. Lärarne vid dessa skulle äfven där kunna inhämta den
förbättrade undervisningsmetod, som öfverstyrelsen komme att införa. Då en
dylik pr of skola eller mönstersltola, ehuru närmast afsedd att vara till gagn
för ordnandet af folkundervisningen i hufvudstaden, likväl ansågs medelbart
blifva icke mindre gagnelig för folkundervisningen i hela riket, så liade
kungl. maj:t, uppå af öfverstyrelsen därom gjord underdånig ansökan, för
detta ändamål beviljat ett anslag af 5,000 riksdaler riksmynt att årligen
utgå under gällande statsregleringsperiod från den dag, då skolan komme i
verksamhet. Klara församlings folkskola för gossar ansågs af öfverstyrelsen
vara den bland hufvudstadens folkskolor, hvilken i anseende till utrymme
ocli öfriga förhållanden vore företrädesvis tjänlig att användas till en dylik
skola. Profskolan öppnades därstädes den 1 oktober 1862 ocli bestod af
förberedande skola med; tre afdelningar ocli goss-skola med fem afdelningar.
Till föreståndare för densamma antogs dåvarande läraren vid Finspongs
folkskola A. Berg. 1
Meningen med skolan var äfven, att lärare ocli lärarinnor där skulle
få inhämta förbättrade metoder för undervisningen. Så erhöllo t. ex. år
1864 omkring 60 lärarinneelever vid densamma praktisk och teoretisk
utbildning för lärarekallet. Flertalet af dessa liar sedan erhållit anställning
vid skolor dels i hufvudstaden, dels i landsorten. Skolan ersatte sålunda
i viss mån bristen på folkskoleseminarier för kvinnor. Statsanslaget
upphörde med år 1865.
Den första stadgan för Stockholms stads folkskolor, och i sammanhang
därmed läsordning och kursindelning äfvensom formulär till in- och ut-
1 Nuvarande slöjdföreståndaren vid Stockholms folkskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
