Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319 STOCKHOLMS FOLKSKOLOR.
Antalet växer under återstående delen af 1860-talet med omkring 600 barn
årligen, så att det år 1869 stigit till 6,732. Under följande årtionde är
tillväxten betydligt mindre; ja år finnas, då barnantalet är mindre än under
närmast föregående. Under årtiondets sista år liar det uppnått siffran 9.000.
På åttio-talet är tillväxten betydlig, så att vid årtiondets slut antalet i dagliga
skolan utgjorde 16,462, hvartill komma 2,436 i söndags- ocli aftonskolan,
eller tillsammans 18,898 barn. I september månad 1896 funnos i dagliga
skolan 24,117 samt i söndags- ocli aftonskolan 1,869 eller tillsammans
25,984 barn.
Ären 1875—82 fanns det största barnantalet i Hedvig Eleonora
församlings folkskola; annars liar Katarina i detta hänseende liela tiden stått främst.
Kungsholmen hade till ocli med 1876 det minsta antalet barn i dagliga
skolan, efter hvilken tid Storkyrkan kommer sist. Ännu år 1883 hade Klara
flera barn i skolan än så väl Jakob ocli Johannes som Kungsholmen. Nu
lia dessa senare ett dubbelt så stort antal. Den relativt största ökningen i
barnantalet under tiden från 1862 visar Kungsholms skola, från 85 till
2,965 i dagliga skolan, hvartill komma 243 i aftonskolan.
Antalet skolpliktiga barn, d. v. s. barn i åldern 7—14 år, har utgjort
10 ä 12 procent af stadens hela folkmängd. Under de tre sista åren
1893—95 liar denna procent något öfverstigit 12 (12, i 12,6 12,2).
Öfvervägande antalet af dessa barn liar, såsom belt naturligt är, besökt folkskolan.
Detta antal utgjorde t. ex. 65,9 procent år 1885 ocli 76,3 procent år 1895.
Samtidigt liar procenten vid de allmänna läroverken varit 7,5 och 6,3 samt
vid de enskilda skolorna 14,8 ocli 10,1.
4. Slöjd och handarbete.
Redan då öfverstyrelsen öfvertog ledningen af stadens folkskoleväsende,
funnos vid flera skolor lärarinnor i handarbete. Då en flickskola består af
två eller tre afdelningar, tillägges ofta: »af hvilka en för handarbete». Slöjd
för gossar förekommer endast i den till år 1863 med folkskolan förenade
Grewesmühlska skolan, i hvilken funnos för handslöjder en
handtverks-mästare samt en handtverkskola för gesäller ocli lärlingar. Redan i 1865
års berättelse kan öfverstyrelsen säga: »viel hufvudstadens samtliga
folkskolor hafva de äldre flickorna erhållit undervisning i handarbete», dels af
särskilda för detta ändamål anställda lärarinnor, dels af lärarinnorna i öfriga
undervisningsämnen. Af 2,289 flickor uppgifvas 1,602 år 1866 hafva fått
undervisning i handarbete, hufvudsakligen stickning ocli sömnad. Fyra år
senare hafva »åtskilliga gossar erhållit öfning i lagning af kläder och
skodon».
Adolf Fredriks församling inrättade år 1874 en slöjdskola för gossar
med undervisning i snickeri, bokbinderi, skomakeri ocli skrädderi, för hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>