Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(32 HÖGRE UNDERVISNINGSANSTALTER OCH SPECIALSKOLOR I STOCKHOLM.
akademien». Efter Taravals död (1750) afslocknade intresset för skolans
verksamhet alltmer; först med konung Gustaf III fick ritareakademien nytt
lif, och dess verksamhet ordnades genom de stadgar, nämnde konung den 5
januari 1773 stadfäste för densamma.
Enligt dessa stadgar skulle kungl, målare- och bildhuggareakademien
— som det officiella namnet var från 1768 till 1810, då akademien fick sin
nuvarande benämning — bestå af en- preses, en vice preses, fyra
hedersledamöter, en direktör, sex professorer för teckning, modellering ocli model-
lens ställande, en för målareanatomien, en i praktiska geometrin och
perspektiven, en i arkitekturen, en skattmästare, en sekreterare och två bland
konstnärerna valda medarbetare i rådslagen samt ett oinskränkt antal
ledamöter, bland hvilka nio skulle utses till extra ordinarie professorer. Dessa
stadgar gällde med smärre oväsentligare förändringar till den 20 maj 1846,
då bestämmelserna angående undervisningen upptogos i ett. särskildt
läroverksreglemente. Hedersledamöternas antal bestämdes nu till tio och
ledamöternas till tjugo. Dessa senares antal ökades genom förnyade stadgar af
den 2 januari 1866 till fyrtio. Yida mera genomgripande förändringar
infördes genom stadgarna af den 1 november 1878, hvilka fortfarande i liufvud-
145. Akademien för de fria konsterna.
Gen. lit. anst. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
