Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 418
blott cle nederländska ocli de fåtaliga italienska målningarna kunde anordnas
i museet, medan de franska ocli svenska dukarna upphängdes på
Drottningholm, blef under årens lopp i mån af samlingarnas ökande alltmera
otillräckligt. Vid riksdagen 1840 väcktes flera motioner angående nödvändigheten
af ändamålsenligare förvaringsrum för statens konstsamlingar. Vid 1844—45
års riksdag begärde regeringen till en museibyggnad 750,000 kr., ocli med
en rösts pluralitet beviljades anslaget. Därmed var dock frågan på långt
när icke afgjord. Högst betydande ändringar i fråga om både plan,
bygg-nadsplats ocli kostnadsbelopp gjordes under de följande åren.
Ursprungligen hade man tänkt förlägga byggnaden till öfra delen af Kungsträdgården,
men bestämde sig sedermera för den s. k. Kyrkholmen vid södra ändan af
Blasieholmen. F. V. Scholanders ritningar, som lades till grund för det
första förslaget, blefvo omarbetade, men vunno dock ej godkännande, utan
till slut fick den tyske arkitekten F. A. Stüler i uppdrag att uppgöra
ritningarna, efter hvilka byggnadsarbetet på 1850-talet tog sin början under
ledning af dåvarande öfverstelöjtnanten Cl. af Kleen. Efter något öfver 12
års arbete stod museets yttre färdigt 1863, hvarefter inredningsarbetena
vidtogo under uppsikt af Scholander. 1866 var museet färdigt äfven invändigt.
Totalkostnaden uppgick då till i rundt tal 2,200,000 kronor, ocli liade i
anledning af denna tredubbling af det ursprungliga kostnadsanslaget riksdagens
offervillighet ytterligare tre gånger måst tagas i anspråk, nämligen vid
riksdagarna 1856—57 (600,000 kr.), 1859—60 (380,000 kr.) samt 1862—63 (öfver
445,000 kr.). Nationalmuseum invigdes med den därstädes 1866 inrymda
stora skandinaviska konstutställningen, som ägde rum samtidigt med den i
Kungsträdgården anordnade skandinaviska industriutställningen.
Nationalmuseum har ett härligt och friskt läge på den flata
Kyrk-udden midt emot kungl, slottets Logårdssida. Den ädla stilen påminner om
den venetianska renässansens palats. Den stora rektangulära
trevånings-byggnaclens dimensioner äro: längd 87 meter, bredd 57 meter, liöjd 30 meter.
Byggnadens yttersida täckes af omväxlande grå och röd kalksten. Fasadens
midt lifvas af en stor framspringande öppen portik af grönaktig svensk
marmor. Midtpartiet ofvanför portiken prydes af 6 medaljonger med
porträtt i relief af skalderna Tegnér och Wallin, vetenskapsmännen Linné ocli
Berzelius samt konstnärerna Ehrenstrahl ocli Fogelberg, hvarjämte äro
anbragta marmorstoder af Sveriges berömdaste bildhuggare Sergel och
namn-kunnigaste arkitekt Nikodemus Tessin d. y. De stora väggnischerna inne
i portiken på ömse sidor om ingången fyllas sedan 1897 af allegoriska
bronsgrupper, till höger Kr. Erikssons »Konstforskning», till vänster Th.
Lundbergs »Konst och slöjd». Äfven byggnadens öfriga sidor visa ett
framskjutande midtparti, hvilket på östra sidan utgöres af en lialfrund absid.
I det inre afdelas byggnaden genom det väldiga trapphuset i tvenne hälfter,
hvardera ordnande sig kring en öppen gård. Trappan, af hvit marmor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
