Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 442
en död museibild; det är befolkadt med verkliga lappar, med lapphundar
ocli renar, hvilka senare lia sitt tillhåll på det därintill gränsande
Rengärdet ocli Renberget.
Nära nog lika primitiva som lappens kåta äro den fattige
backstugu-sittarens »stenstuga», från Jämshögs socken i norra Blekinge, ocli de mera
tillfälliga bostäder, som kolare uppföra åt sig till skydd under arbetet vid
milan. Skansen äger tvenne till formen olika kolarkojor, den ena från
Småland, den andra från Västmanland; om lifvet i skogarna vittnar för
öfrigt så väl »tjärdalen», af småländsk konstruktion, som »nyingen», tvenne
på hvarandra lagda furustammar, mellan hvilka eld antändes, hvarmed
skogs-liuggare ocli timmerflottare hålla sig varma, då de nödgas tillbringa natten
under bar himmel.
Ursprungliga äro äfven de byggnader, som möta oss på den
jämtländska »fäbodvallen», en naturtrogen afbildning af anläggningarna på en
jämtländsk »säter», dit boskapen drifves om sommaren ocli där osten ocli
smöret tillredes. Här se vi det af groft tillyxade stockar uppförda »ståriset»,
där »fäbodjäntan» liar sitt nattläger, den torftäckta »mjölkbuan», där smöret
kärnas, den sockertoppsformiga »köksskålen», afsedd för ostberedningen,
ocli slutligen »fjöset», där kor af fjällras, getter ocli får äro inhysta. Ej
långt från »fäbodvallen» träffas »slogboden», ett skjul som i Dalarna
uppföres till skydd för slåtterkarlarne, då de långt från bebodda orter äro
sysselsatta med slåttern på de vidsträckta myrmarkerna.
Från Dalarna finna vi på Skansen ytterligare tvenne egendomliga
byggnader, nämligen »högstugan» från Mora ocli »backstugan» från Orsa.
Den förra, som härstammar från Ostnors by — den är nämligen ej en
afbildning, utan själfva den gamla byggnaden — är en ryggåsstuga ocli
innehåller tvenne rum ocli en liten förstuga. I det större rummet ses husfadern
i sin »kubbstol» sysselsatt med urmakeri, sedan gammalt bedrifvet såsom
husslöjd i Mora socken; af inredningen framstå särskildt de naiva
målningarna med ämnen ur bibliska historien, och framför allt de karakteristiska
klädstängerna i taket, hvilkas ornering — snidade drakhufvuden, romanska
bladverk, valknutar m. m. — häntyder på mycket gamla förebilder.
Orsa-stugan åter är en af de små bodar, i hvilka de kvarnstenar hackas ocli
sågas, som af ålder utgjort denna orts förnämsta slöjdalster.
En typ för bostadens utseende i södra Sverige finna vi i
»Kyrkliult-stugan» från Blekinge. Här har den låga ryggåsstugan på hvardera sidan
fått en tillbyggnad, »låga loft» ocli »höga loft», af hvilka det förra liar två,
det senare, om vinden medräknas, tre våningar. Ryggåsstugan innesluter
själfva boningsrummet med sin murade eldstad ocli väggfasta bänkar ocli tak
ocli väggar prydda med väfda hängkläden och målade bonader; »låga loft»
innehåller väfkammare, ocli af »höga loft» användes nedre botten till
gästrum och den öfre till förvaringsrum för spannmål. »Biliaven» på framsidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
